Skadestånd trots skulder till brottsofferfonden
ÖLAND
Nordölänningen har haft tuffa tider och suttit oskyldigt anhållen och häktad för både våldtäkt och mordbrand.
Nu får han ett första plåster på såren i form av ett 14 485 kronor stort skadestånd från staten.
Pengar som lär gå brottsofferfonden förbi.
Den 1 april förra året greps den i dag på Öland bosatte 51-åringen, gripandet gjordes i Ludvika och misstankarna mot honom gällde våldtäkt. Mannen häktades och förblev inburad till den 17 april då han släpptes på fri fot.
Åtal väcktes aldrig varpå 51-åringen via sin advokat i Falun begärde 19 000 kronor i skadestånd för lidande samt 3 450 kronor i ersättning för ombudskostnader.
SKADESTÅND
Justitiekanslern, JK, bantar kravet i ett färskt beslut.
Med hänsyn till att NN varit frihetsberövad misstänkt för ett allvarligt brott ska ersättning utgå med ett förhöjt belopp. Skäl föreligger samtidigt för att begränsa ersättningen på grund av att NN tidigare varit frihetsberövad vid flera tillfallen, konstaterar JK och ger 51-åringen 12 000 kronor i skadestånd samt 2 835 kronor i ersättning.
Det JK åsyftar är en rad av fällande domar mot 51-åringen: grov kvinnofridskränkning, misshandel, narkotikabrott, grov rattfylla, olovlig körning med mera, med mera.
INTE STYRKAS
Samme 51-åring satt nyligen häktad i knappt fyra veckor misstänkt för dödsbranden i Vedborm på Öland den 30 januari där hans två år äldre bror dog i lågorna.
Misstankarna mot 51-åringen är numera avfärdade, inget brott kan styrkas, och även där kan ett skadestånd från JK vara på väg.
SKYDDADE
Nordölänningen har samtidigt drygt 50 000 kronor i skuld hos kronofogden, varav tre poster gäller krav från brottsofferfonden. 51-åringens skadestånd är, trots kraven, skyddat och går rakt in i den egna kassan, detta då utsökningsbalken inte ger kronofogden möjlighet att lägga beslag på skadeståndspengarna innan de betalas ut.
Dessutom är pengarna, enligt samma lag, fredade för utmätning till dagen efter utbetalning.
Bakgrunden till den aktuella bestämmelsen var att lagstiftaren ansåg att rätten till vissa former av skadestånd är av sådan personlig natur att den inte bör få tillgripas av borgenärerna, sägs det i tidskriften Nytt Juridiskt Arkiv (NJA).