Annons
Nyheter

”Rör inte vår unika camping”

Nyheter • Publicerad 11 juli 2012

DJUPVIK

Murar, rabatter, inhägnader och torrdass – gillas och omhuldas av långliggarna på campingen i Djupvik, ogillas av kommunen.

Annons

– Folk har fått uppfattningen att vi ockuperat norra Öland, men så är inte fallet. Det vore förödande om campingen försvann, säger Lars Alvkäll med husvagnen stadigt placerad på den närmast K-märkta campingen.

Den har funnits där sedan 1950-talet, moderniteter som el och kommunalt VA har aldrig gjort entré, än mindre kabel-TV, minilivs och pool.

Långliggarna - och de är ett 40-tal, flera med historier att berätta från tidevarv då campingen var ung – har gjort ett val.

– Här är en oas. En liten enkel camping , inget tjo och tjim. Den borde nog K-märkas, funderar Lars Alvkäll med nära 20 somrar på Djupviks Camping, vars läge skulle få en mäklare att gräva djupt i ordförrådet.

– Här klarar vi oss utan bekvämligheter, ingen el, ingen TV, torrdass och dricksvattnet hämtas vid handpumpen, inflikar Tomas Knutsson, mer eller mindre växt upp på campingen.

Mamma Ann–Britt nickar instämmande.

– Varje sommar sedan 1960-talet, berättar hon.

MÖRKA MOLN

Campingen utstrålar sommaridyll, långtifrån dagens turistindustri. Avslappnat, avskalat, tillbaka till rötterna – och samtidigt på några platser väldigt inboat med staket, vindskydd, små rabatter och murar mot vattnet gjorda av sten från stranden.

Men mörka ovädersmoln syns vid horisonten. Kommunen har satt åt tumskruvarna och förelagt campingens ägare att under hösten ta bort det långliggarna mot stranden myst in sig i, bland annat stenmurarna som ramar in flera små ”balkonghyllor” med sjöutsikt.

Annons

Ett argument är att allmänhetens tillträde till stranden begränsas.

Dessutom är de två torrdasslängorna under formell beskjutning.

RENT

Långliggarna Ölandsbladet träffar fnyser åt kommunens intentioner.

– Vindskydd och sådant plockas ju ner säsongen är slut, altaner ser du på alla campingar och staketen finns ju där för att våra hundar inte ska sticka iväg. Och torrdassen sköts utomordentligt, det är väldigt rent och fint, säger Lars Alvkäll.

– Jag går hellre på ett bra torrdass än en dåligt skött vattentoalett, förklarar Ann–Britt.

Men lite trixigt för ”allmänheten” att ta sig ner till stranden?

– Skitprat, det finns ställen där det är öppet att gå ner till stranden och strandremsan är ju öppen i båda ändar. Men det är klart, ger man sig fan på att gå ner just där det står en husvagn så är det svårt, men så är det väl på andra campingar också!?, svarar Lars.

ONT AV

Det väl sammansvetsade gänget anar samtidigt illasinnat spel i kulisserna med dolda agendor.

Annons

– Det känns som att det finns krafter som har ont av den här campingen och ändå fanns campingen här innan stugorna. Men det är många som ska lägga sig saker och ting, med synpunkter på både det ena och andra, säger Lars och Tomas fyller i:

– Ingen av de bofasta här i Djupvik klagar.

Ert budskap till kommunen?

– Det de håller på med är ett knivhugg i ryggen. Campingen är välfungerande, miljövänlig och unik i sitt slag, det borde kommunen ta hänsyn till, svarar Lars.

Och vad gör ni, murar och annat ska ju enligt kommunen tas bort?

– Ägarna får komma med direktiv till oss.

Säger Lars Alvkäll och allt fler campinggäster ansluter sig till samtalet vid randen till Kalmarsund.

Malin Gustavsson från Kalmar får slutordet.

– Att stanna här är ett val man gör. Lugnet, den fina naturen, det enkla – det är det man söker sig till. Och på köpet får man lite kulturhistoria.

MICHAEL STÅHL

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons