Annons
Nyheter

Regering lämnar fiskare utan bidrag- ”Ett svek mot fiskarna“

Nyheter • Publicerad 8 augusti 2007

STOCKHOLM/MÖRBYLÅNGA

Det sägs att det krävs goda byråkrater för att hålla igång en välorganiserad ineffektivitet. När det gäller regeringens hantering av fiskarnas fartygsbidrag verkar detta påstående stämma ganska väl. Årets fartygsbidrag har uteblivit på grund av att regeringen har sölat med det program genom vilket pengarna betalas ut.

Annons

För att minska trycket på torskbeståndet beslöt EU för ett par år sedan att införa ett antal årliga stoppdagar, då inget fiske får bedrivas. För att kompensera fiskarna för uteblivna inkomster lovades ersättning från EU i form av ett särskilt fartygsbidrag. Pengarna förmedlades via ett stödprogram som Jordbruksdepartementet ansvarar för. Allt fungerade bra fram till och med förra året, men i år blev det problem. Programmet för 2007-2013 är nämligen inte färdigställt, trots att regeringen vid tre tillfällen fått påbud från EU om att programmet skall vara färdigt. Under stoppdagarna i januari betalades fartygsbidraget ut med pengar från det tidigare programmet, men de pengarna tog snart slut. För stoppdagarna 31 mars–6 april i år fanns därmed inga medel att betala ut ersättningen med.

”FÖR LITE TID“

Enligt Anna Larsson, ansvarig tjänsteman på Jordbruksdepartementet är anledningen till förseningen att EU:s medlemsstater fått för lite tid på sig att färdigställa de nationella programmen. Så fort programmet är färdigt skall pengarna betalas ut retroaktivt, enligt Anna Larsson.

 – Förhoppningsvis är programmet klart och godkänt runt årsskiftet, säger Anna Larsson.

Detta innebär att fiskarna även under nästa omgång stoppdagar, som infaller i december, blir utan ersättning.

– Jag tror inte att de kommer få några pengar från programmet i december, säger Anna Larsson.

På Jordbruksdepartementet försöker man lösa situationen genom att med statliga medel kompensera för de uteblivna pengarna. Vilket inte är lätt då EU:s regler inte tillåter att de enskilda medlemsstaterna subventionerar den inhemska fiskenäringen. För att statligt stöd skall kunna utbetalas krävs först ett godkännande om undantag från den regeln.

 – Vi har skickat in en ansökan till EU-kommissionen om att få utbetala statsstöd och väntar på svar. När det kommer vet vi inte, säger Anna Larsson.

”FÖR LITE TID, IGEN“

Ansökan skickades in i slutet av juni, först efter det att jordbruksminister Eskil Erlandsson i Riksdagen fått en skriftlig fråga om vad regeringen vidtog för åtgärder för att lösa problemet med de uteblivna fartygsbidragen. Att ansökan inte skickats in tidigare skyller Anna Larsson på att man inte tidigt nog insåg att pengarna från föregående års program inte skulle räcka till årets fartygsbidrag. Dessutom var beredningen tidskrävande.

Annons

 – Visst hade det varit bättre om den hade skickats iväg tidigare, men beredningsarbetet tog tid, säger Anna Larsson.

Huruvida ansökan ens godkänns är, enligt Anna Larsson, inte säkert. Således finns inga garantier överhuvudtaget för att några pengar kommer att kunna betalas ut i december. Att ärendet skulle vara illa skött av departementet håller Anna Larsson inte med om.

 – Det är en beklaglig situation, men vi har gjort vad vi har kunnat för att lösa situationen, säger Anna Larsson.

”SVEK“

I Mörbylånga sitter May-Britt Landin, ordförande för Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska förening, en organisation som arbetar för det småskaliga fiskets intressen. Hon är inte alls nöjd med regeringens hantering av ärendet.

 – Det är ett svek mot fiskarna, som har blivit lovade de här pengarna, säger May-Britt Landin.

Hur mycket pengar det uteblivna bidraget handlar om för den enskilde fiskaren beror på hur stor fångst fiskaren normalt tar upp.

 – Det kan nog röra sig om 10 - 20 000 kronor för en liten fiskare, säger May-Britt Landin.

May-Britt Landin ägnar mycket tid åt att engagera sig i fiskefrågan. Hon författar skrivelser till regering och myndigheter och åker på möten och seminarier runt om i Sverige. Också i Bryssel har hon gjort sin stämma hörd.

 – Jag vill att den lilla fiskaren skall finnas kvar i framtiden, säger May-Britt Landin

Annons

”ORÄTTVIST KVOTSYSTEM“

 Den stora problematiken för de små fiskarna är, enligt May-Britt Landin, att de missgynnas av dagens kvotsystem.

 – Det kustnära fisket måste få andra regler än det storskaliga, det är helt skilda villkor för stora och små båtar, säger May-Britt Landin.

Kvotsystemet är invecklat men i stora drag handlar det om att varje fiskebåt veckovis får tilldelad sig en fångstkvot, vars storlek avgörs av storleken på båten. Om fiske inte kan bedrivas, på grund av t.ex. dåligt väder, brinner den outnyttjade veckokvoten inne.

 – De stora båtarna kan vara ute i alla väder och vind, så de gynnas av dagens kvotsystem, säger May-Britt Landin.

Fisket är idag en mycket omdebatterad näring. Vad som glöms bort i den allmänna debatten om fisket är, enligt May-Britt Landin, att de enskilda människor som drabbas av de hårdare villkoren för näringen hamnar i skymundan.

 – Det är en stor personlig tragedi att inte kunna försörja sig. Jag vet fiskare runt om i Sverige som har fått gå ifrån hus och hem, till och med folk som har tagit livet av sig när de inte har kunnat få det att gå runt, säger May-Britt Landin.

”DYSTER FRAMTID"

Förutom att fiskaryrket är ett fysiskt slitsamt yrke är det numera omgärdat av tung byråkrati och minutiösa kontroller. Förutom byråkrater har fiskarna också sälar och skarvar att tampas emot. Enligt May-Britt Landin är måttet snart rågat för de små fiskarna.

 – Det finns knappt ett femtiotal fiskare på Öland som ägnar sig åt kustnära fiske. Medelåldern är runt 55 år och nyrekryteringen i princip obefintlig. Ingen vill ju börja ett yrke där de inte kan försörja sig. Det småskaliga fisket håller på att självdö, säger May-Britt Landin.

Annons

För Ölands del skulle detta innebära att stora kulturella värden skulle gå förlorade. Som exempel nämner May-Britt Landin att fiskarna håller öns hamnar levande. Levande hamnar har, förutom ett kulturellt värde, också betydelse för turistindustrin. Men även i ett vidare kulturellt perspektiv.

 – Det handlar om att våra barn skall veta hur en fisk ser ut, inte bara se fisk som något fyrkantigt som ligger med ströbröd i pannan, säger May-Britt Landin.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons