Politiker fegade ur

MÖRBYLÅNGA

I sju månader har ärendet utretts, stötts och blötts. Dryga konsultpengar, plus alla politikerkostnader, sammanlagt nära 300 000 kronor - och ändå vågar Mörbylångapolitikerna inte ta beslut om sin egen organisation...

Det var nu det skulle ske. Inför öppen ridå och med fullt mediapådrag – Sveriges Radio sände hela showen live från Skansenskolans aula.

För ovanlighetens skull var det även gott om åhörare som bänkat sig för att spana in hur deras företrädare skulle sköta sig.

Föreställningen hackade igång med ett längre preludium i form av diverse medborgarförslag samt rena transportsträckor av motioner som diverse nämnder och styrelsen fick i uppdrag att, som det heter i sådana här sammanhang, bereda.

Men så till slut blev det äntligen dags för huvudnumret – den totala omorganisationen av Mörbylångas hela kommunala hierarki och förvaltningsorganisation.

KRIG OM PENGAR

Ölandsbladet har i ett antal artiklar speglat den pågående revolutionen – senast för bara någon vecka sedan (15:e april) under rubriken ”Mörbylånga kommun skrotar alla nämnder”.

Det fanns också fog för en sådan rubrik. Den politiska majoriteten i kommunstyrelsen var hyfsat säker. Det var egentligen bara socialdemokraterna som stretade emot och föredrog ett annat alternativ till en totalskrotning av nämnder och styrelser.

Något som också Tommy Eliasson (S) genast påpekade när det blev dags för det stora show-numret:

– Vi föredrar alternativ ett.

Och vad innebär då det?

Alternativ ett är visserligen en rejäl ommöblering av de kommunala strukturerna, men behåller ändå fyra nämnder: barn- och ungdoms-, vård- och omsorgs-, myndighets-, samt valnämnd.

Allt det övriga, bland annat en rejäl uppstramning av förvaltningsstrukturen, var dock helt OK enligt Tommy Eliasson och hans partikamrater.

– En gemensam förvaltning är bra. Då slipper vi kriget om pengarna.

FÖRVIRRAD

Alternativ två, förslaget utan nämnder men med utskott i stället, skulle enligt Tommy Eliasson innebära en minskning av antalet politiker med 55 stycken.

– Och hur blir det då med medborgarnas inflytande, undrade han.

Alla politiker verkade dock överens i sak – det behövs en rejäl omorganisation för att effektivisera och snabba på  såväl politiska som myndighetsbeslut i kommunen. Men egendomligt nog verkade ändå många av dem som stegade upp i talarstolen oerhört vilsna och tvehågsna när det gällde att höja svärdet och drämma till den gordiska knuten.

– Jag känner mig förvirrad, påpekade exempelvis Anne Wilks (MP).

– Det är för oklart. Formerna är otydliga och maktstrukturen oklar.

Elisabeth Cima Kvarneke (V) framhöll för sin del:

– Det står inte ett enda ord om kultur i det här förslaget. Inte ett ord om kommunens kulturpolitik.

KVANTITET OVIKTIG

Både det här med förvirringen och kulturpolitiken får nog annars skyllas på respektive Wilks och Kvarneke själva. Beredningsgruppen som hållit på sedan i september, har bestått av hela kommunstyrelsen plus alla ersättare – totalt 22 politiker ur samtliga partier.

Elisabeth Cima Kvarneke har till exempelvis deltagit i samtliga möten och borde således ha kunnat pipa ”kultur” när hon känt sig manad. Men uppenbarligen kände hon sig manad först på fullmäktigemötet.

Givetvis försökte kommunalrådet Kent Ingvarsson (M) föra förslaget om den totala omorganisationen i hamn:

– Det är inte kvantiteten politiker det kommer an på. Vi behöver en flexiblare organisation som kan fatta snabba beslut.

Kent Ingvarsson fick också bra support av Annika Olsson (C), som även hon framförde effektivitetsargumentet med en kommunstyrelse som får ansvar för i princip all verksamhet.

Hennes främsta motargument mot socialdemokraternas önskemodell var att:

– Det blir ett beslutsled till. Ett för mycket...

AJOURNERING

Motståndaran å sin sida, som främst företräddes av Tommy Eliasson, förde fram en slags osäkerhetesvariabel.

– Hur stor ska den nya kommunstyrelsen bli? Det går rykten om 15 ledamöter.

Detta uttalande fick Kent Ingvarsson att härskna till på allvar, vilket förmodligen gick rakt ut i direktsändning.

– Att snacka om rykten när man själv suttit med och arbetat fram de olika förslagen...nääää, det är för mycket. Det verkar som om S bara vill bevara en gammal struktur.

Och så blev det lite hela havet stormar ett tag innan fullmäktiges ordförande Göran Backrot (C), beviljade socialdemokraternas önskan om ajournering av mötet.

SPARK I MAGEN

Efter pausen – ajourneringen, kom så peripetin i detta grekiska drama a´la Mörbylånga.

– Vi begär återremiss, dundrade Tommy Eliasson, som senare medgav att det var ”ett taktiskt drag”.

– En återremiss. Det känns som en spark i magen, uttryckte Annika Olsson sin ilska och frustration.

– Här har vi suttit och jobbat med det här under mycket lång tid – och så får vi bakläxa...

Men Eliassons taktiska fint var givetvis omöjlig att göra något åt. För en återremiss krävs det bara en tredjedel av rösterna - och det kan sossarna klara på egen hand.

Nu blev det 22 röster för en återremiss mot 26 som ville avgöra ärendet på studs.

Vad händer då härnäst?

Vi antar att de som ivrar för en förändring för upp ärendet återigen vid fullmäktiges sammanträde i juni. Och då kommer det inte att räcka med en tredjedels antal röster för att bromsa det hela. Då är det dags för ’point of no return’...