Östersjön blir snabbt varmare

ÖLAND

Östersjön värms upp mer än andra hav. Nederbörden kommer att öka och havet blir mindre salt. Det menar Helsingforskommissionen i en ny rapport. Vad innebär då detta för folk och fisk?

Rapporten slår fast att temperaturhöjningen i Östersjöområdet kommer att stiga mellan tre och fem grader under det här seklet. Det är mer än det globala genomsnittet för samma tidsperiod. Sedan temperaturmätningar började göras för 140 år sedan så har forskare kunnat se en ökning i jordens medeltemperatur med 0,05 °C per årtionde. Samma siffra för för enbart Östersjön är tre hundradelar högre, det vill säga 0,08 °C per årtionde.

ÖKAD ALGBLOMNING

Det är över 80 forskare från 12 länder, som deltar i forskarprojektet Baltic Sea Basin Project, som står bakom resultaten. Mer algblomning en tänkbar följd. Mycket forskning bedrivs i Östersjön och Edna Graneli, professor vid Högskolan i Kalmar, känner väl till de effekter som de nya rönen kan komma att få på livet i havet.

– Det är framförallt nederbörden vintertid som bidrar till en avsaltning av Östersjön, säger Graneli.

Redan nu ser forskarna en oroande trend. Mer algblomning är enligt Graneli att vänta i framtiden om Östersjöns salthalt minskar.

– Skiktgränsens djup, alltså gränsen mellan avsaltat ytvatten och saltare vatten, har flyttats neråt. Det får till följd att större djurplankton missgynnas. Och det krävs större djurplankton för att äta upp de skadliga algerna, som i sig är ganska stora, menar Graneli.

Små planktonarter, som däremot gynnas av temperaturökningen och avsaltningen, klarar inte av att beta av de skadliga algerna. De skadliga algerna är alltså de som står för de giftiga algblomningarna som ölänningarna har fått vänja sig vid allt mer de senaste åren. Ytterligare en problematisk faktor är att om rapporten får rätt så minskar vintertiden för centrala delen av Östersjön med 2-3 månader. Detta kan få till följd att vårblomningen börjar tidigare än normalt. Risken finns då att djurplanktonen, som växer saktare än algerna, inte är stora nog att beta.

DRABBAR TORSKEN

Bertil Lundgren, Agenda 21-samordnare i Borgholms kommun, känner till problemet men att det skiljde sig så mycket från det globala genomsnittet var en överraskning. Förutom övergödningen, miljögifterna och överfiskningen, aktualiseras nu ytterligare ett problem för fiskbestånden i Östersjön. Enligt Lundberg drabbas torsken särskilt hårt av de nya klimatrönen. Avsaltningen av vattnet, som de ökade regnmängderna för med sig, försvårar fortplantningen för torsken.

– Torsken lägger sina ägg ute i djuphavet. Äggen måste flyta för att inte hamna i en syrefri miljö djupare ner i havet.

Samma logik som varför man flyter i Döda havet alltså. Hög salthalt ger bra flytkraft och vice versa. Att torsken har minskat i Östersjön har redan förstärkt problemet med de oönskade algerna.

– Mindre torsk leder till ett ökat bestånd av småfisk som skarpsill och sill. För dessa småfiskar är de större djurplanktonarterna naturlig föda, säger Edna Graneli.

En annan aspekt av rapporten är att klimatskiftningarna runt Östersjön kan förlänga växtsäsongen med upp till 90 dagar. Vad det skulle kunna innebära för jordbrukare och turistnäringen i framtiden är en annan fråga.