Mörbylånga tvingas att betala 100 000 för sen ankomst
MÖRBYLÅNGA
Senfärdig hantering med brister som Arbetsmiljöverket konstaterat på socialförvaltningen kostar Mörbylånga kommun 100 000 kronor. Kommunen försökte få Kammarrätten att avstyra det hela men fick inte prövningstillstånd varför länsrättens dom står fast.
– Onödiga pengar och en överdrivet nitisk myndighetsutövning, kommenterar kommunalrådet Kent Ingvarsson (m).
I mars 2006 beslutade Arbetsmiljöverket att väntetiden för att komma till rätta med brister som verket konstaterat vid en inspektion 2004 när det gäller socialförvaltningens arbetsmiljöarbete var långt överskriden. Till saken hör att socialförvaltningen var mitt uppe i ett chefsbyte och andra organisationsförändringar. Detta påpekade också den tillförordnade socialchefen, kommunchef Staffan Larsson, för verket. Men där lät man sig inte bevekas utan utdömde prompt ett vite på 100 000 kronor.
Efter Arbetsmiljöverkets viteskrav blev det dock lite mer fart på kommunen. Staffan Larsson tillskrev också verket och påtalade att vitesbeloppet var på tok för mycket. I en intervju i Ölandsbladet (2 april) påpekade han också:
– 100 000 var alldeles för mycket. Jag begärde jämkning av beloppet.
STOR KAFFEKASSA
Arbetsmiljöverket ville dock inte lyssna på några argument eller ursäkter, utan drev ärendet vidare till länsrätten i Stockholm som fastställde vitesbeloppet. Mörbylånga kommun försökte nu i sin tur driva ärendet ett snäpp högre upp i rättshierarkin, det vill säga till Kammarrätten (också i Stockholm). Men för att ärenden ska prövas där måste man få ett så kallat prövningstillstånd. Det fick kommunen dock inte, vilket alltså betyder att man nu blir tvungen att punga ut med 100 000 kronor.
– Det är mycket pengar och det är onödiga pengar, säger ett lätt irriterat kommunalråd, Kent Ingvarsson (m), som även anser att Arbetsmiljöverket handlat onödigt byråkratiskt.
– Vi gjorde det vi skulle, även om det tog tid. Vi förklarade också varför det tog längre tid än förväntat. Nej, jag tycker gott att man kunde vara lite mer flexibel från verkets sida.
Kent Ingvarsson vet inte vart bötespengarna går, men förmodar att de försvinner in någonstans i statens finansiella mörker .
– Eller så behöver Arbetsmiljöverket påfyllning på sin kaffekassa.