Annons
Nyheter

Minsta skolan = sämsta skolan

Nyheter • Publicerad 13 november 2007

BORGHOLM

”Smått är bäst”, har det hörts i skoldebatten i Borgholm. Statistiken talar ett annat språk, i den är minst sämst.

Annons

– Varför det ser ut så har jag inget bra svar på , vi vet inte, säger skolchefen Maude Wollström.

I den omfattande analysen av dagens skolorganisation i Borgholm ingår ett digert statistikmaterial, bland annat avhandlas elevernas måluppfylllelse där Borgholm under flera år klarat sig sämre än riksnittet ð höga kostnader per elev till trots. Nedbrutet till skola för skola är statistiken en dyster läsning för vänner av tanken att elever från små skolor har bättre förutsättningar att nå målen än elever från större enheter.

– Det kan vi inte se. Inget visar att det skiljer sig mellan stora och små skolor, säger Maude Wollström diplomatiskt, medan analysen är mer klarspråkig: ”Redovisningen visar att Gärdslösas elever som grupp och inom de ämnen redovisningarna tar upp totalt sett uppvisar sämre resultat än elever från större skolor.”

I BOTTEN

Förutom måluppfyllelse i årskurs 5 har utredningen tittat på utvecklingen under högstadieåren, från den lilla skolan till slutbetyg i Slottsskolan. När det gäller måluppfyllelse och slutbetyg i årskurs 9 har eleverna från Gärdslösa skola, kommunens minsta enhet, det sämsta resultatet. Granskade år är 2003, 2004, 2005 och 2006.

”Gärdslösas elever uppvisar totalt sett den lägsta måluppfyllelsen i dessa ämnen (matematik, NO och teknik)”, sägs det i utredningen.

Mer i detalj missade 38 procent av ”Gärdslösa-eleverna” i 2003 års kull slutbetyg i ett eller flera NO-ämnen, 2004 var siffran 40 procent för att 2005 förbättras till 5 procent. Det sista mätåret, vårterminen 2006, klarade 18 procent inte uppställda mål.

INGET SVAR

Den störst enheten i mätningen, där Södvik och Åkerboskolan inte ingår, är Viktoriaskolan. Motsvarande siffror där är 8 procent år 2003, 31 procent år 2004, 18 procent 2005 och 16 procent 2006.

– Eftersom det kan finnas flera förklaringar vill jag inte peka ut någon enskild skola, det kan till exempel handa om olika årskullar där en del klarar sig bättre medan andra klarar sig sämre, säger Maude Wollström.

Annons

Hon vågar dock dra den slutsatsen att resonemanget om att en liten skola ur pedagogisk synpunkt ska vara bättre än en stor inte stämmer.

– Inget i statistiken talar för det, det är inget vi kan se. Varför det ser ut så här har jag inget bra svar på, vi vet inte. Det görs regelbundna kvalitetsuppföljningar, men de ger inget entydigt svar, säger Maude Wollström.

TRIVSELN

Ett annat flitigt svingat slagträ i den inflammerade debatten om småskolornas framtid är barnens trivsel. Ofta beskrivs påtvingad flytt från litet till större som traumatisk för barnen, där små grupper slås sönder och barn säras från kamrater. Rapporter från norra Öland berättar om motsatsen. De barn som flyttat från Böda skola till Åkerboskolan stormtrivs i sin nya omgivning.

– Barnen trivs och föräldrarna, som innan flytten var upprörda, är i dag nöjda. Men förändringsprocesser är svåra och jobbiga, det vet vi. Samtidigt är erfarenheterna från Böda skola något att ta med sig i dagens skoldebatt, det tycker jag, säger skolchefen Maude Wollström.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons