Annons
Nyheter

Miljööverdomstolen på syn vid Sundet

Nyheter • Publicerad 26 april 2009

Det finns vissa ärenden som lever vidare i evärdlig tid och aldrig kommer till något avslut. Dit hör exempelvis öländska byträtor – och Björn Sundebys ”holländska” återvinningsprojekt vid den egna fastigheten invid Kalmarsund i Färjestaden.

Historien tog sin början någon gång under slutet av förra seklet då klagande grannar påpekade att Björn Sundeby var i full färd med att utöka sin tomt rakt ut i sundet. Tilltaget blev ett formellt ärende 1998 då Mörbylånga kommun försökte sätta stopp för det hela, vilket Björn Sundeby prompt överklagade.

Annons

Under det senaste decenniet har turerna varit många och skriftväxlingen diger.

Antalet inblandade tjänstemän av varierande kompetens och lönegrad, ofta högre, har också varit legio. Antalet engagerade institutioner har också varit relativt stort. Från kommun och länsstyrelse till miljödomstol och som nu senast, miljööverdomstolen.

Det är ganska vanskligt att hålla ordning på linjerna i detta naturomdaningsprojekt modell större. Men mycket enkelt kan man hävda att Björn Sundeby anser att hans utfyllnad av Kalmarsund för att få plats med tennisbana, magnifik inbyggd grillplats och allmän ”föremering” tomten, är en naturlig fastighetsvårdande åtgärd.

Mörbylånga kommun har under årens lopp gått med på en kompromiss.

– Vår ståndpunkt är att allt ska återställas enligt lantmäteriets strandkarta från 1997, säger miljö- och byggchef Mats Lindahl som också var med under fredagens syn.

Miljödomstolen i Växjö har i ett tidigare domslut, som Björn Sundeby överklagat, också gått på kompromisslinjen. Det vill säga att man översett med en del av det Sundebyska utfyllnadsprojektet, men att man vill ha en viss återställning av tidigare strandlinje – och att allmänheten faktiskt ska kunna flanera längs stranden enligt sedvanlig allemansrätt.

Miljööverdomstolens delegation, med rådman Henrik Löv i spetsen, hade förmodligen inte behövt syna Sundebys projekt i den faktiska verkligheten.

– Vi är väl insatta i ärendet, påpekade också rådman Löv, som för övrigt tydligt framhöll att pressen inte fick ställa frågor och att journalister och fotografer helst skulle befinna sig någonstans i bakgrundsgrönskan.

Men då Björn Sundeby krävt syn på plats, kastade sig alltså miljöverdomstolens stora delegation bestående av fyra jurister på planet från Stockholm på torsdagen för att landa på de Sundebyska ägorna på fredagen.

Övriga inblandade i denna slutakt (?) av ärendet var ovan nämnde Mats Lindahl, två tjänstemän från länsstyrelsen – Magnus Törnqvist och Håkan Knutsson – Björn Sundeby själv samt hans advokat Anders Linneborg, plus en klagande granne, Staffan Dahlberg.

Annons

Denna folkmassa promenerade således under fredagsförmiddagen omkring på Sundebys ägor med kartor, mappar och ett par kilo handlingar för att om möjligt få till stånd ett avslut på denna affär.

Björn Sundeby lär nu inte ge sig i första taget om domslutet går honom emot. Det finns fler instanser, exempelvis regering och EU-domstol, där jurister och ivriga advokater kan dryfta strandlinjer, kartor – och tjäna pengar.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons