Annons
Nyheter

Livlös havsbotten norr om Öland

Nyheter • Publicerad 26 juni 2008

ÖLAND/ÖSTERSJÖN

Ett stort område norr om Öland är allvarligt drabbat av döda bottnar. Det innebär att bottenområdet inte har något liv alls. Många år av utsläpp av kväve och fosfor skapar övergödning och algblomning. När sen algerna dör och faller till botten stryper de syretillförseln i Östersjöns bottnar. Problemet är inte nytt men de döda bottenområderna breder ut sig.

Annons

Ytan med döda bottenområden i Östersjön är dubbelt så stor som Sveriges totala åkerareal. Sju av de tio största områdena i världen med syrefria bottnar finns i Östersjön.

Världsnaturfonden, WWF, presenterade under söndagen en undersökning som understryker allvaret med östersjöns problem.

– Djupare områden med syrebrist har brett ut sig och kryper uppåt 50-60 meter under havsytan. Nu ser vi problemen i områden som inte ska kunna bli syrefria, säger Lennart Gladh, projektkoordinator på WWF.

– Vi kan inte skylla utsläppen på de andra östersjöländerna, säger Lennart Gladh.  Sverige tillhör nämligen en av de största bovarna i dramat. Vi har mest utsläpp av fosfor och kväve per capita. Polen är landet som släpper ut mest totalt, men så har landet också en betydligt större andel arbetande inom jordbruket och en befolkning på närmare 40 miljoner.

Världsnaturfonden och Lantmännens riksförbund har i dagarna inlett ett samarbete för att få bukt med problemet. De är medvetna om att det krävs nya lagar och politiska åtgärder för att rädda Östersjön.

– Alla är överens men det är inte mycket som har hänt. Det mest konkreta beslutet Sverige gjort hittills är förbudet mot fosfor i tvättmedel, men det krävs mer än så, säger Lennart Gladh.

Lars Andersson jobbar på SMHI:s oceanografiska enhet i Göteborg. Varje månad åker han och hans kollegor ut och tar vattenprover i olika delar av Kattegatt, Skagerak och Östersjön. Lars Andersson nämner ytterligare en orsak till problemen i Östersjön.

– Inflöden från Kattegatt och Skagerak blir allt sällsyntare. Mellan 1993 och 2003 kom inget ordentligt inflöde alls. Tidigare kom inflöden kontinuerligt var tre-fyra års mellanrum.

Klimatförändringen gör sitt till alltså. Och även när de västliga vindarna tar med sig det salta vattnet in i Östersjön så hjälper det oftast föga när det gäller området norr om Öland. Havströmmarna tar nämligen den östra vägen, runt Gotland och rundar den större grannön moturs innan det fräscha vattnet når havspartiet norr om Öland.

– Området norr om Öland är det värst drabbade. Där finns inget syre redan vid 80 meters djup. Det enda som kan leva under den nivån där är bakterier. Alla djur har antingen flytt eller dött, säger Lars Andersson.

Annons

Exempelvis torsken är beroende av de djupa havsområdena men tvingas nu till grundare vatten där den inte trivs lika bra.

– Det har pratats om att installera propellrar och slussar på havsbottnen för att få flöde i vattenmassorna, men det är kortsiktiga lösningar. Vi måste minska våra utsläpp och även om vi gör det så tar det många år för Östersjön att återhämta sig, säger Lars Gustavsson på SMHI.

En åtgärd som är möjlig för att komma till rätta med problemet är att börja dika om och skapa våtmarker. Ölands jordbrukslandskap är ett bra exempel på det stora problemet när det gäller övergödningen. Dagens åkrar är till stor del anlagd på torrlagda våtmarker som tidigare fungerade som naturens filter och tog hand om utsläppen. Som landskapen ser ut idag rinner jordbrukens fosfor och kväve ut i havet. Genom att skapa våtmarker som gör att gifterna stannar på land kan vi hjälpa Östersjön att återhämta sig.

EU-projektet Beras menar att en omställning till kretsloppsjordbruk skulle kunna halvera Sveriges jordbruks utsläpp av kväve och fosfor. I ett kretsloppsjordbruk producerar varje gård foder till sina egna djur. Idag fungerar bara tio procent av Sveriges gårdar på det viset.

Genom att skapa mer miljöstöd och kompensationer för de som sköter sina jordbruk på rätt sätt är ett första steg mot en lösning.

– Vi måste jobba med både piska och morot, säger Världsnaturfondens Lennart Gladh.

ANTON MALMBERG

anton.malmberg@olandsbladet.se

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons