Landets hetaste tjejer finns på Öland
ÖLAND
Öland är bäst på kvinnor i hela landet. Det visste ni förstås, men nu talar vi särskilt om Räddningstjänsten. Öland har lyckats med att få in tio procent kvinnor i sin räddningskår jämfört med fyra för övriga Sverige.
Det har varit mycket tal om kvotering på sistone. I ett färskt ärende har tre unga män anmält Rikspolisstyrelsen för diskriminering. De anser sig ha blivit bortsorterade på grund av sitt kön och etnicitet, trots att de anser sig ha gjort bättre ifrån sig på både teori- och fysiska prov.
Just det ärendet är inte avgjort ännu i rättsliga instanser. Men i ett parallellt fall lyckades juristen Clarence Crafoord, chef på organisationen Centrum för rättvisa, få ut ett skadestånd på 100 000 kronor. Fallet rörde en brandman som nekades jobb (Södertörns Brandförsvarsförbund) på grund av att han var just man.
Sådana här typfall speglar det kvoteringsraseri där välmenande elitister i de översta hierarkierna försöker rätta till felaktiga förhållanden genom positiv särbehandling. Finns det inte tillräckligt med kvinnliga poliser eller brandmän måste vi underlätta för kvinnor att få plats inom kårerna, går resonemangen i beslutsfattarleden.
Helt fel, tycker Helen Fällman, brandbefäl i Mörbylånga.
Jag gillar inte att resonera i termer av kön. Jag ser mer till personen i sig, människan, utan några genusglasögon. Och antagningstester ska vara lika för män som för kvinnor.
SAMMA TESTER
Det märkliga är att just det öländska brandförsvaret, Räddningstjänsten, lyckats utomordentligt väl med att få in en hyfsad andel kvinnor utan någon som helst särbehandling. Faktum är att den öländska räddningstjänsten har störst andel kvinnor i sina led i hela Sverige cirka tio procent mot fyra för resten av landet.
Och vi har definitivt inte ändrat några regler eller så, säger räddningschef Bengt Andersson bestämt.
Kvinnorna får göra precis samma tester som männen.
Bengt Andersson är väldigt tillfreds över de senaste årens utveckling på ön när det gäller andelen kvinnor inom Räddningstjänsten.
Men varför lyckas vi när inte andra gör det?
Om vi tar Löttorp som exempel, då hjälpte kommunen oss med att bjuda in till öppet hus och även tipsa om lämpliga kandidater.
Och när väl någon har nappat så drar de till sig fler.
TREVLIGARE STÄMNING
Men det har tagit sin rundliga tid. Ölands första kvinna inom Räddningstjänsten, Katarina Bilje heter hon och är brandbefäl i Borgholm, drog på sig uniformen redan för 20 år sedan. Därefter dröjde det ytterligare tio år innan Helen Fällman följde efter.
Men de senaste tre - fyra åren har det skett en liten explosion. Så nu har vi åtta anställda och tre på ingång, berättar Bengt Andersson.
Av totalt 115 deltidsbrandmän är alltså (snart) elva kvinnor. Det låter kanske inte överväldigande mycket, men det är som redan påpekats tio procent av kåren.
Vad säger man ute på fältet?
Ute i kårerna är man nöjda med utvecklingen. Och personligen uppskattar jag att både stämning och jargong i kåren blivit bättre efter kvinnornas intåg.
