Kronans skattkistor ett problem
HULTERSTAD
Om fem år ska en fullständig utgrävning av regalskeppet Kronans skrovområde vara klart. Men unika skattkistor har försinkat arbetet de innebär att två till tre kvadratmeter utforskas på ett år istället för tjugofem. Nu börjar snart årets dykningar.
Det är ett problem. Om än ett angenämt sådant. Det är en oerhört intressanta fynd men en väldigt omständlig process att frilägga kistor, konstaterar Lars Einarsson, projektledare för Kronanundersökningarna.
Och innan vi har gjort en totalunderökning och nått fram skrovets brottyta är det svårt att fastställa den tidslinje som skapar förståelse om skeppet.
Vecka 28 startar årets dykningar kring vraket. Målet är att vara klar med utgrävningen av skrovområdet om fem år.
Det är realistiskt om vi inte stöter på fler kistor och har lite tur med vädret så att dykningarna går smidigt.
FÅ DYKARE
Men faktum är att skattkistorna har hittats i större utsträckning än väntat de senaste åren. 30 år av dykningar och 30 000 upplockade föremål till trots så finns det mycket kvar att bärga i fyndväg.
Det är lite förvånande att det finns föremål ända in till the bitter end vid brottytan. Det finns lika mycket fynd kvar att hitta därnere, men det sker i ett något avtagande tempo.
Ett annat problem inför de senaste åren har varit att hitta kompetenta dykare som vill jobba ideelt. Därför är det ett mindre gäng som utforskar vraket i år.
På 80-talet var det fler som kunde tänka sig att jobba utan betalning. Dessutom krävs ju en hög kompetens, så vi är beroende av våra trotjänare.
BÄRGA SKROV
Så fort arbetet med skrovområdet är klart är tanken att den skeppsarkeologiska dokumetationen av skrovet ska vidta. Därefter är visionen bärga babordssidan och de uppemot 100 träskulpturer som finns där intill.
Men det krävs nog att vi först får ett Kronanmuseum som blir en stor succé.
Sedan vill vi placera skulpturerna mot skrovet. Som en kulturskatt av sällan skådat slag. Helt världsunikt.
MAGNUS ANDERBERG