Kritik mot bristande brandskydd

”Olyckan orsakades av att hotellets brandskydd var otillräckligt och att nödvändig beredskap för brand saknades”.Den slutsatsen drar Statens haverikommission i sin slutrapport angående branden på hotell Borgholm långfredagen den 9 april 2004.

Det var en brand som fick förödande konsekvenser.

Två hotellgäster omkom i lågorna.

Trots omfattande undersökningar har haverikommissionen inte kunnat fastslå någon orsak till branden.

”Såvitt har kunnat utredas började branden i baren/frukostmatsalen på eller i omedelbar anslutning till den del av bardisken som var närmast Trädgårdsgatan” skriver haverikommissionen men konstaterar också att: ”Brandorsaken har inte kunnat fastställas”. Tända värmeljus kan vara orsaken, men haverikommissionen har inte kunnat fastslå detta. Personalen som skulle började sitt arbete på morgonen anlände efter att branden startat och nattvakten har berättat att han har en minnesbild av att han väcktes av själva branden.

Haverikommissionens utredning har visat att uttrymningslarmet inte var utformat helt enligt då gällande bestämmelser. Man konstaterar: ”Vid en nybyggnad idag skulle larmet inte kunna godkännas”.

Undersökningar har visat att larmet hade ett tekniskt fel som gjorde att det slutade ringa efter att tag, vilket bland annat gjorde gästerna osäkra på om larmet varnade för verklig fara.

Haverikommissionen riktar i sina slutsatser kritik inte bara mot hotellägarna utan också mot myndigheternas agerande:

”Olyckan orsakades av att hotellets brandskydd var otillräckligt och att nödvändig beredskap för brand saknades. Bidragande var att myndighetstillsynen och uppföljningen av denna varit ofullständig så att brister och fel i brandskyddet kunnat kvarstå utan att bli åtgärdade samt att utrymningslarmet hade ett tekniskt fel”.

Haverikommissionen konstaterar att räddningstjänsten förrättat brandsyn på hotellet under många år, men: ”Det saknas protokoll från åren 1991, 1995 och 1997, vilket är anmärkningsvärt. Det finns alltså perioder på fyra respektive sex år då det inte är dokumenterat om någon brandsyn utförts”.

I punktform presenterar Statens Haverikommission följande slutsatser av sitt arbete:

• Brandorsaken har inte kunnat fastställas.

• Hotellet saknade brandskyddspolicy.

• Något systematiskt brandskyddsarbete hade inte genomförts.

• Personalen på hotellet hade inte någon brandskyddsutbildning.

• Hotellrummen saknade utrymningsplaner.

• Några utrymningsövningar hade inte genomförts.

• Utrymningslarmet var behäftat med ett tekniskt fel i centralutrustningen som medförde att utrymningssignalen tystnade under ett kritiskt skede av branden.

• Det fanns avgörande brister i utformningen av utrymningsvägarna.

• Påpekanden i brandsyneprotokoll om brister i hotellets brandskydd hade inte åtgärdats.

• Tillsynsmyndigheten hade inte följt upp sin egen utförda tillsynsverksamhet i sådan omfattning att man säkerställt att påtalade brister i brandskyddet åtgärdats.

• Byggnadsnämnden har inte följt upp uppställda villkor eller brister i brandskyddet i samband med byggnadslovet 1983 eller bygganmälan 2001.

• SOS Alarm larmades inte omgående när branden upptäcktes av anställd personal.

• SOS Alarm larmades om branden i hotellet via nödnumret 112 av en privatperson som bodde på andra sidan gatan.

• Något släckförsök med tillgängliga handbrandsläckare utfördes inte.

• De boende i två av tre uthyrda rum hade utrymt via fönster i plan 2 och fanns i säkerhet på gatan när räddningstjänsten kom till platsen.

• När räddningstjänsten kom till brandplatsen var det okänt vilka rum som var uthyrda i hotellet.

• Det utfördes inga återupplivningsförsök på de båda personerna som brandmännen påträffade i ett av hotellrummen.

• De båda omkomna togs ut från hotellet när okontrollerad brandspridning hotade hotellbyggnaden.

– Fram till branden var jag förvissad om att allt som kunde göras för brandskyddet också var gjort. Vi hade regelbundet brandsyn på hotellet och hade som rutin att åtgärda de brister som påtalades, kommenterar hotell Borgholms vd Owe Fransson.

– Som ägare och chef har jag alltid det fulla ansvaret för det som har hänt. Varje dag tänker jag på vad jag skulle kunna ha gjort bättre för att undvika branden. Vad kunde jag ha gjort för att förhindra den? Hade jag kunnat göra något för att hejda att den fick ett så våldsamt förlopp? Det känns mycket tungt att veta att två unga människor omkom i branden, säger Owe Fransson.