Kostnader för politiker skenar

MÖRBYLÅNGA

Mörbylånga kommun har upplevt ett år med en ny organisation. Nämnder och styrelser skrotades för att ersättas med utskott och beredningar. Billigare för skattebetalarna blev det dock inte. Tvärtom nästan en miljon dyrare…

Under lång tid, mer än ett år, diskuterades det vilt bland Mörbylånga kommuns politiker och tjänstemän om en ny organisation i kommunborgen. Preludierna till dessa diskussioner började faktiskt några dessförinnan när Ölandsbladet kunde meddela att man på fullt allvar i kommunledningen diskuterade att skrota dåvarande kultur- och fritidsnämnd.

Och skrotat blev det – alltihop.

I september 2010 beslutade fullmäktige att göra sig av med hela den gamla organisationen av nämnder och styrelser. I stället för de gamla nämnderna med elva ledamöter och eget beslutsansvar, skulle det tillsättas små, effektiva utskott bestående av fem ledamöter. Utskotten skulle enbart bereda ärendena för vidare beslut i den utökade (15 ledamöter) kommunstyrelsen.

Fem ledamöter blev snart sju och antalet utskott, från början fyra, blev fem.

25 PROCENT

Den nya organisationen drog igång vid förra årsskiftet under visst gnissel från vilsna politiker.

Trots utbildning och ’workshops’ under professionell ledning – i sådana här sammanhang, välkände Axel Danielsson – fann sig de folkvalda inte riktigt till rätta.

Nu har det gått ett år och fortfarande kämpar politikerna med att ”boa” in sig i det nya systemet.

Men en ska kan man redan nu konstatera: det blev inte billigare för skattebetalarna.

De sammanlagda ersättningarna till politikerna under 2010, alltså året innan den revolutionerande omorganisationen, belöpte sig till 3 416 100 kronor.

Första året med den ny organisationen (2011) har den summan sprungit upp till 4 260 800 kronor – en ökning med 25 procent.

33 LEDAMÖTER

Att den politiska effektiviteten skulle ha ökat med 25 procent vågar nog ingen påstå. Det uppstår också en viss förvåning när Ölandsbladet presenterar siffrorna för kommunchef Staffan Larsson och kommunalrådet Kent Ingvarsson (M).

– Att det skulle bli så stor skillnad trodde jag nog inte, säger Kent Ingvarsson.

Något som även Staffan Larsson håller med om. Men han påpekar även att:

– Demokratin har sitt pris.

Ett exempel i sammanhanget som Staffan Larsson pekar på är de tre fasta fullmäktigeberedningarna.

– Det blir 33 ledamöter som sammanträder då och då.

Underförstått: till ett visst arvode.

Men hur är det då med effektiviteten i den nya politiska organisationen?

– På tjänstemannasidan fungerar det å det hela taget bra. Men politikerna…har inte riktigt klart för sig regelsystemen, säger Staffan Larsson.

– Många verkar sitta fast i det gamla facknämndstänket.

49 ELLER 31?

Men svångremmen kanske dras åt efter den här mandatperioden.

Att utskotten utökades med två ledamöter, från fem till sju, beror enbart på idogt lobbyarbete från de mindre partiernas sida.

– Man måste värdera antalet ledamöter... det har blivit mer tungrott, säger Staffan Larsson lite försiktigt.

Kent Ingvarsson är dock mer direkt:

– Vi ska minska antalet ledamöter i utskotten. Med för många ledamöter blir det en trög organisation.

– Men det kommer inte att ske omedelbart. Det blir först efter den här mandatperioden.

Henrik Yngvesson (M) försökte tidigare få själva fullmäktige (49 ledamöter) att gå med på en krympning av församlingen till 31 stycken. Men en knapp majoritet av församlingen sa nej till denna späkning.

Men frågan kan förstås tas upp igen…