Konst försvunnen från Kastlösa

KASTLÖSA

Nästa lördag ska den sista konsten från det som tillhörde Kastlösa stiftsgård säljas på auktion.

Men den värdefullaste tavlan, ”Bedjande inför Guds allsmäktiga öga”, av den kända konstnären Olle Hjortzberg, är försvunnen.

– Vi vet inte var den är. Vi har inte lyckats spåra den ännu, säger Astor Karlsson från Nybro som ingår i Kastlösa Retreat AB, som bilades av Växjö stift för att reda upp i härvan kring stiftsgårdens upplösning i fjol.

Fortfarande är det en hel del kvar att nysta i.

Astor Karlsson, en av Växjöstiftets verkliga veteraner, beskriver turerna kring Kastlösa stiftsgård som komplicerade.

Den 29 oktober var det tänkt att ett stort streck skulle kunna sättas över kolumnen med konst och värdeföremål.

15 tavlor ska säljas på auktion i Kalmar. Men det absolut mest värdefulla konstverket saknas.

Olle Hjortbergs ”Bedjande inför Guds allsmäktiga öga” hängde tidigare i församlingshemmet, men är nu spårlöst försvunnen.

POLISANMÄLAN PÅ VÄG

En polisanmälan är på väg.

– Vi har styrelsemöte på onsdag där vi ska diskutera hur vi ska gå vidare, säger Astor Karlsson.

Olle Hjortzberg föddes 1872 och dog 1959. Han gjorde många kyrkomålningar och grafiska förlagor för frimärken, men räknas också som en av 1900-talets främsta bokkonstnärer såsom illustratör av Bibeln, 1927, och Psalmboken, 1913.

För den bredare allmänheten är nog dock Olle Hjortzbergs affisch för olympiaden i Stockholm 1912 hans mest kända verk.

Hur konstverket ”Bedjande inför Guds allsmäktiga öga” som tidigare hängt i Kastlösa församlinsghem försvunnit är oklart. Det talas om att många har haft nyckel till församlingshemmet och att kontroll saknats.

Inkomsterna från nästkommande lördags auktion var tänkt skulle täcka en del av de skulder som Stiftsgården dragit på sig.

GAMLA STADGAR

Det faktum att Stiftsgården fortfarande inte kan anses vara ett avslutat kapitel ett helt år efter avvecklingen beror på Kammarkollegiets besvär att tolka Stiftsgårdens förordningar.

Även om den Svenska Kyrkans organisation förändrats rejält de senaste årtiondena så är det Stiftsgårdens stadgar från 1962 som Kammarkollegiet lutar sig mot.

Tills dess att det inte är klart vilka stadgar som egentligen gäller så har paret Rietz och Allégården, som tagit över verksamheten, fortfarande inte kunnat få lagfart på fastigheten.

– Vi har bara kunnat ge dem nyttjanderätt än, säger Astor Karlson, väl medveten om att det medför att Katrine och Håkan Reitz på så sätt blir tämligen bakbundna.