Kommunsammanslagning ger en marginell skattevinst

ÖLAND

Så långt ett nollsummespel.

– Marginella skillnader när det gäller skatteinkomster, konstaterar Borgholms kommunchef Lars H Frick med inblick i utredningsmaterialet ”Öland en kommun”.

Samtidigt är borgholmsmoderaterna tveksamma till att folkomrösta om en kommunsammanslagning.

Ja eller nej till en ö-kommun? Vilsna medborgare och dito politiker ska, är det tänkt, bringas i klarhet via utredningsvägen. Den utstakade vägen är utredning under 2007, analys och diskussion under 2008 och folkomröstning i samband med EU-valet 2009.

MARGINELLT

Den första delen av utredningen presenterades i veckan för respektive kommunledningar.

– Med hjälp av SCB har vi fått en redovisning på hur skatteintäkterna och utjämningssystemet påverkas i en sammanslagning och det blir endast marginella skillnader, berättar kommunchefen Lars H Frick.

I dag har Borgholm och Mörbylånga olika skattesatser, medan Borgholm tar 21 kronor och 73 öre av varje hundralapp medborgarna tjänat in kräver Mörbylånga något mindre: 21, 56 kronor. Utredningen har tittat på tre scenarion:

1. Storkommunen följer den gyllene medelvägen och förenas runt 21 kronor och 65 öre i kommunalskatt.

2. Storkommunen enas om Mörbylångas skattenivå: 21,56.

3. Storkommunen går på Borgholms linje: 21,73.

– Alternativ 1 ger 2,9 miljoner mer i skatteinkomst, alternativ 2 är ett nollsummespel medan alternativ 3 har ett plus på 5,8 miljoner kronor. Det handlar om marginella skillnader, redogör Lars H Frick.

De olika delarna i utjämningssystemet påverkas inte alls eller obetydligt. Såväl LSS-bidrag som införandebidrag står stilla, medan den skriftliga kommentaren i utredningsunderlaget till posterna inkomstutjämning, strukturbidrag och regleringsposter är: ”påverkas marginellt”.

INGEN BETYDELSE

Kommunalrådet i Borgholm, Lisbeth Lennartsson, tar delrapporten som bekräftelse på en utbredd center-tes: det finns inga större ekonomiska vinster att hämta in i en kommunsammanslagning.

– Det kan konstateras att ekonomiskt har det ingen betydelse med en eller två kommuner, förklarar hon bestämt.

Invändningar av arten det kan finnas ekonomiska vinster i gemensamma förvaltningar och politiska organisationer, vilket utredningen ska titta på, har minimalt gehör hos kommunalrådet.

– Kostnaden för verksamheterna är redan på låg nivå, det visar olika undersökningar. Jämfört med andra kommuner i länet ligger Borgholm och Mörbylånga lågt.

– Där jag tänka mig att det finns samordningsvinster är på IT-sidan, men på chefssidan vet jag inte. En ”storchef” lär få mellanchefer under sig, funderar Lisbeth Lennartsson och är direkt kritisk när det gäller demokratiaspekten.

– Det blir norrlandsavstånd och vad innebär det för demokratin? Jag, och flera med mig, tror i stället på stärkt samarbete och att frågan ska avgöras i en folkomröstning.

Politikerkollegan Eddie Forsman, ivrig påhejare till ”Öland en kommun”, sätter tvärtom ingen större vikt i skatteutfallet.

– Det här är bara början av utredningen och nästa steg är att syna förvaltningarna, hela kedjan. I dag är det dubbel bemanning på många poster och som jag förstått det har vissa förvaltningar jämförelsevis höga kostnader. Jag tror att utredningen kommer att visa att vi kan spara mycket där. Tänk om det går att spara 10 procent, det är 100 miljoner kronor, säger moderatpolitikern och jämför med storfinansen.

– Varför köper företag upp varandra...jo, för att komma ner i den totala kostnaden.

INGEN OMRÖSTNING

Moderaterna i Borgholm aviserar samtidigt nya tankegångar kring folkomröstningsfrågan.

– Vårt parti har aldrig varit påhejare av folkomröstningsvarianten. Vi är valda på en fyraårsperiod och då har medborgarna redan gjort sitt val, om väljarna sedan anser att vi gör fel får de byta ut oss.

Eddie Forsman ser även rent historiska tveksamheter kring folkomröstningar.

– Som folkomröstningen om högertrafiken, folket sa nej men hur gick det? Det är viktigt att komma ihåg att folkomröstningar är rådgivande och inte beslutande.