Kärlekens festival

STORA FRÖ

Många besökare är tillresta, men Öland Roots berör ändå södra Öland i allra högsta grad. Den nionde festivalen gick under helgen av stapeln, och en stor del av logistiken stod lokalborna för.

Tandborstning vid vattenkranarna, munspelsmusik i bakgrunden, och idel tystnad från camparnas medtagna högtalarsystem. Efter den första riktiga festivalkvällen gick det på lördagsmorgonen att beskåda det långsama uppvaknandet som mest påminner om ett fältslag där de fallna soldaterna kommer åter till livet. Festandet nere vid scenen på stranden, på dansgolvet bredvid campingen och i provisoriska dansgolv runt omkring tälten hade pågått till långt in på morgonen.

RENT

Vid tio-tiden hörs en underlig konversation utifrån toaletterna.

– Jag saknar pojkvännen, Hultan ’09.

– Den var ju värdelös.

– Jag vet, det står rätt mycket värdelösa grejer här ändå.

Det är slående att besökarna finner tid och ro att faktiskt stanna inne på bajamajorna och inte fly därifrån i panik så fort som möjligt. Hytterna är rena och till och med försedda med papper. Arrangörerna har som uttalad ambition att skapa en en liten, intim festival som fokuserar på festivalbesökarnas upplevelser, inklusive den i toalettkön.

– Vi är inte intressade av att ha tiotusentals besökare, säger arrangören Olof Svensson.

TRAKTORSKYTTEL

En av de mer innovativa lösningarna är traktorn som fraktar besökare i en höskrinda från parkeringen ute mot stora vägen in till festivalområdet. Färden kostar en tia, och skytteln går förbi fält med sockerärt och rödvita bygårdar dagen lång, fram och tillbaka ungefär en gång i halvtimmen. Johan Hellsten, 29 år från Mörbylånga har drivit traktortrafiken i fem år och känner arrangörerna genom fotbollsklubben Mörbylånga GoIF, som också är med och stöttar skytteln. Han beskriver sig som stadens ”allt-i-allo“, och jobbar till vardags med olika jobb, som lärare, fastighetsskötare och annat. För chaufförerna är det en välkommen extrainkomst.

– Under de här fyra dagarna, lite går till föreningen, och lite tar vi ju som kör, för vi lägger ju ned en hel del tid på det, säger han.

Det är tre stycken som kör, men de har också parkeringen, där ett antal volontärer jobbar. De får samma ”deal“ som volontärerna inne på festivalområdet: gratis inträde.

– Vi får ju också gratis inträde, men vi hinner ju inte, säger Johan Hellsten.

SÄLJER KORV

Många av besökarna är tillresta från andra delar av landet, men det är uppenbart att lokalsamhället är involverat i festivalen. Nyfikna bybor promenerar fram för att ta en titt, smågatorna i Stora Frö kantas av stånd som säljer korv och mackor, och till frukost kan besökarna köpa ett hemmagjort frukostset med kaffe, fralla och fil för 40 kronor. Till ICA i Mörbylånga är det under lördagen en strid ström av bilar som ska proviantera. Både polisen och räddningstjänsten bekräftar bilden av en lugn festival utan större skador, vars enda stora bekymmer är narkotikan.

Trots att det regnade halva lördagen sög den sandiga, barrtäckta mullen i tallskogen upp allt, så att det aldrig blev varken blött eller kladdigt, och innan dess flockade besökare ned till havet för att bada. Nästa år är det tio-årsjubileum, och då kommer med största sannolikhet mysfaktorn att kvarstå.

– Vi känner att vi har hittat ett koncept som funkar, sär arrangören Olof Svensson.

TOBIAS ANDERSSON ÅKERBLOM