Inte civiliserat att skita i Östersjön

ÖLAND

Station för latrintömning snart i varenda öländsk hamn

Det är inte bara radioaktivt avfall, containrar med misstänkt innehåll och vanligt skräp som dumpas i Östersjön. Gråvatten och ren skit är ett problem som även fritidsflottan och inte enbart monstruösa Finlandsfärjor få klä skott för. Men lösningar på problemet är på väg – även på Öland. Fast särskilt kostnadseffektivt är det inte...

Skulle du vilja bada i samma vatten som du släpper ut disk- och tvättvatten – och värre saker, kiss och bajs till exempel?

Nej, skulle inte tro det. Men det gör vi nästan allesammans. För var tror ni att avfallet från båtarna tar vägen?

Herregud, havet är stort, så vad spelar det för roll, kanske någon resonerar. Men de flesta sakkunniga anser att problemet i Östersjön börjar anta direkt illaluktande proportioner.

Idag finns inget generellt förbud mot att släppa ut skiten direkt i havet. Det vill säga de stora båtarna, kryssningsfartygen dumpar sin skit 12 nautiska mil (cirka två landmil) utanför landgränsen – i bästa fall. Den svenska fritidsflottan (drygt 700 000 båtar, varav cirka 175 000 med övernattningsmöjlighet) har däremot inga sådana begränsningar.

TÖMMA SKITEN VAR?

I andra Östersjöländer har man tagit betydligt tuffare beslut för att minska på skitutsläppen, även från respektive fritidsflotta.

– Finland och Danmark och även Tyskland har infört förbud mot utsläpp, från fritidsbåtar, kan Erik Eklund på Transportstyrelsen meddela.

– Men vi förbereder ett förbud även här hemma.

Ett förbud mot att släppa ut toa-avfall i sjön medför dock genast fler andra utmaningar, och problem att lösa.

Din båt har förmodligen en så kallad holdingtank, men var ska jag tömma tanken?

Och det är här som de så kallade LOVA-pengarna kommer in. LOVA är en akronym för ”Lokala vattenvårdsprojekt” och är liktydigt med pengar som regeringen satsat för att minska mängderna kväve och fosfor i Östersjön.

Några hamnar på Öland har redan, eller har långt gångna planer på latrintömningsstationer – Färjestaden, Borgholm, Byxelkrok är exempel på hamnar där stationer redan finns.

Men på ”att-göra-listan” finns en räcka hamnar, och nu närmast i Mörbylånga kommun: Degerhamn och Bläsinge.

INTE EFFEKTIVT

Degerhamns båt- och sportfiskeklubb har av länsstyrelsen fått beviljat 126 000 och Bläsinge fiskehamn 110 000 kronor just för att att bygga latrintömningsstationer. Och därmed blir förstås nätet av stationer än tätare.

Men hur kostnadseffektivt är det att uppföra tömningsstationer runt hela den svenska kusten? Hur stor blir miljövinsten för vårt innanhav, Östersjön?

– Det är inte alls kostnadseffektivt, medger Gunnel Horm på Naturvårdsverket.

Gunnel Horm, samordnare för havsmiljöanslagen, säger det utan att tveka det allra minsta. För miljön gör alla dessa stationer, byggda och planerade, en ytterst marginell förbättring.

– Det är mer av snygghetsskäl. Fast det finns påtagliga, lokala problem där det finns höga halter av både det ena och det andra.

– Och det kan man förhoppningsvis komma till rätta med när man bygger sådana här stationer.

• Men det är alltså inte särskilt kostnadseffektivt?

– Nej, men i ett civiliserat samhälle tar man hand om sitt avfall vare sig det är på land eller till sjöss.

TOTALFÖRBUD

Fritidsflottan är en mycket, mycket liten spelare i de här sammanhangen. Den samlade mängden skit som fritidsbåtarna dumpar i Östersjön rör sig om några promille av den totala mängden dynga.

Allmänt skulle man kanske våga påstå att just båtfolket månar om ”sina” vatten – åtminstone borde de det. Men Gunnel Horm har en intressant detalj att komma med i dessa sammanhang.

– Enbart i år byggs det ett 50-tal nya anläggningar runt om i Sverige. Men de som redan finns och har funnits i många år – ja, de används inte så mycket.

Med andra ord: skiten åker ut i sjön. Förhoppningsvis på behörigt avstånd från land. Behörigt är i de här sammanhangen några sjömil utanför strandkanten.

Men snart är det slut med det.

Transportstyrelsen föreslår, som redan nämnt här ovan, ett totalförbud för att släppa ut skit längs hela den svenska kusten och i våra insjöar.

– Dessutom föreslår vi ett totalförbud för kryssningsfartygen att dumpa sitt avfall, var de än befinner sig i Östersjön, säger Erik Eklund.

Inte ens 12-milsgränsen kommer alltså att gälla framöver för färjor och andra masstransportfartyg. Erik Eklund gissar på någon gång runt 2012.

Totalförbudet för lastfartyg och fritidsbåtar kommer dock bara att gälla på svenskt sjöterritorium.

STORA BOVAR

Men den stora boven i Östersjödramat när det gäller kväveläckage, fosfor och allt annat som bidrar till övergödningen är inte sjöfarten.

– De viktigaste komponenterna i det här spelet är jordbruk och reningsverk.

Runt Östersjöns stränder finns det mängder med undermåliga reningsverk – på vissa ställen finns det fortfarande inte ens ett embryo till reningsverk.

Och vad än LRF säger så är faktiskt utsläppen från jordbruksnäringen en stor faktor i det här spelet. Enligt jordbruksverket bidrar näringen med cirka 40 procent av kväve och fosforläckage till Östersjön.

Och poängen med latrintömningen i hamnarna?

Enligt Gunnel Horm så var det det här med att bära sig civiliserat åt. Och dessutom blir det väl en slags välbefinnande för den enskilde – man gör något för miljön...