Höjda priser ger framtidstro
GRÄSGÅRD
De svenska priserna för mjölk- och spannmål är på uppgång. Från och med 10 september höjer Arla sina medlemmars a contopris med sammanlagt 28,1 öre.
– Höjningen är viktig för att upprätthålla framtidstron för bönderna, säger lantbrukaren Roger Gustavsson.
Det är första gången på flera år som mjölkpriserna höjs. A conto-pris innebär det pris som varje enskild medlem får per kilo mjölk. Redan förra veckan höjde Arla priset med 15,8 öre och från och med 10 september höjer de med ytterligare 12,3 öre.
FLER INVESTERAR
– En snittgård som levererar knappt nio ton mjölk per ko och år, tjänar 1 400 kronor mer med den första mjölkprishöjningen. Men det äts i princip upp av kostnaden för spannmål. Det är först höjningen i september som vi kan märka något av, säger Roger Gustavsson.
Hans lantbruk heter Kyrkby lantbruk AB och består av Roger, hans fru och ytterligare en anställd. De har ett 70-tal mjölkkor och odlar vete och korn men i huvudsak vall. Roger Gustavsson ser en viktig följd av mjölkprishöjningen.
– Den skapar framtidstro och gör att fler kan våga investera i mjölkproduktion.
DYRARE FODER
Även priset för spannmål har gått upp i år, på grund av att magasinen av världens spannmål börjar sina. Just spannmålsodling och mjölkproduktion är starkt förknippade med varandra, eftersom spannmålet används i foder till mjölkkorna. Av den anledningen märker han en annan sida av prisökningen.
– För oss mjölkbönder slår det åt andra hållet också eftersom spannmålet blir dyrare att köpa, vi har mycket spannmål i kornas kraftfoder, säger Roger Gustavsson.
MÅSTE JOBBA IHOP
Men att det skulle vara bättre om spannmålspriserna var kvar på sin gamla nivå är ingenting han förespråkar.
– Absolut inte, vi måste jobba ihop och ha en gemensam förståelse för varandra. Här i området har vi ett gemensamt utbyte av till exempel majs och gödsel. Vi är beroende av varandra. Om inte spannmålspriserna höjs skulle det till slut inte finnas några spannmålsodlare.
Istället menar han att mjölkproducenterna kan bli duktigare på att producera mer högkvalitativ Vall. Genom att skörda den tidigare kombinera med exempelvis den stärkelserika majsen, skulle de kunna tillverka mer eget foder till korna och därmed tjäna mer på de ökade mjölkpriserna.
TUFFT FÖR ANDRA
Spannmålet ingår dock inte enbart i mjölkkornas foder, utan även i fodret till nötdjur och grisar. Och de bönder som producerar kött och fläsk påverkas negativt av prishöjningen på spannmål.
– Framför allt grisar lever nästan enbart på spannmål och så länge inte köttpriset till producenten höjs så har denne en tuff tillvaro, säger Roger Gustavsson.
