Från världsarvet intet nytt
ÖLAND
Länsstyrelsen har skickat ut ett förslag till förvaltningsplan för världsarvet. Men det verkar som om luften har gått ur ”arvet”. På andra sidan bron konstaterar man torrt att ”inte mycket är nytt.”
Det händer alltså inte särskilt mycket i världsarvet. Och alla vi som dagligen vistas i detta skyddsvärda världsarv tycker väl kanske också att livet masar sig på som förut‚ världsarv eller inte. Möjligen har det lite med pengar att göra. Eller som länsstyrelsen så finkänsligt uttrycker det i sin skrivelse till Mörbylånga kommun: ”Om vi exempelvis skulle få väldigt mycket pengar,är det smidigt om vi kan göra ändringar i bilagan.”
PRIORITERAT
Bilagan som åsyftas är en katalogaria av så kallade prioriterade insatser. Bland dessa återfinns:
• Världsarvshus på södra Öland. Detta världsarvshus ska innehålla ”varor, produkter, hantverk information etc.”
• Bemannad sluss vid Träffpunkten. Där ska det finnas en ”kunnig guide som ska informera om världsarvet och tipsa vidare ut i landskapet.”
• Mat. Kul punkt med ”matsafari, kaffekorgar med mat från världsarvet, försäljning av produkter i Världsarvshuset.” Och sist men inte minst: ”bruna bönan – slow food-produkt som kan bli ett signum för världsarvet.”
Jo, det vi kan föreställa oss – fart away, som engelsmännen utrycker det.
KAFFEKORG
– Vi vill inte ha något världsarvshus, punkterar kommunalrådet Ingvasson (m) bryskt länsstyrelsens världsarvsdrömmar.
Kent Ingvarsson är för övrigt inte odelat förtjust i att länsstyrelsen har både förfogande och tillsyn över världsarvet.
– Vi vill ordna med en koppling till näringslivet. Tänk om vi till exempel kunde få använda ”Södra Ölands Odlingslandskap” som varumärke. Men det får vi alltså inte.
Världsarv eller inte – södra Öland, med odlingslandskap och allt, ligger där det ligger. Fast det skulle förstås vara kul om man kunde stöta på någon representant för länsstyrelsen med en kaffekorg...
