Försörjningsbördan tyngst i landet

ÖLAND

Framtiden för Öland ser inte alltför ljus ut enligt en färsk rapport från Arbetsförmedlingen. Försörjningsbördan för de arbetande ölänningarna ligger i topp jämfört med resten av landet. Och det gör pensionsavgångarna också...

Andelen äldre ökar konstant. Vi blir allt äldre – och fler blir äldre. Detta faktum medför att försörjningsbördan för de yrkesaktiva blir allt tyngre. Och tyngst blir den på Öland - särskilt i Borgholms kommun.

I faktiska siffror ser bilden ut så här:

Idag försörjer 100 personer i arbetsför ålder i Borgholm 81 medborgare under 18 respektive över 64 år. Några år framöver (år 2025) kommer de 100 yrkesarbetande att inte bara försörja sig själva utan ytterligare 118 personer.

Och därmed är Borgholm näst ”sämst” i Sverige. Det är bara Pajala som kan visa upp värre siffror (100 beräknas försörja 134 icke yrkesaktiva år 2025).

Men även i den södra ö-kommunen, där det trots allt finns en viss industriell struktur, är siffrorna dystra:

Idag försörjer 100 yrkesaktiva 74 icke-aktiva. Och de 100 arbetsföra beräknas år 2025 få ta hand om försörjningen för 104 icke-arbetande. Därmed ligger Mörbylånga på plats 13 bland Sveriges 290 kommuner, där listan annars toppas av Norrlandskommuner.

JOBB

– Öland är väldigt hårt drabbat, säger också Maria Stegefors, informatör på Arbetsförmedlingen.

– Öns befolkning är relativt gammal och i ett värsta-scenario kommer det att bli svårt att upprätthålla kommunal service.

Är då detta en given utveckling, finns det ingen plan, eller handlingssätt, som kan slå till bromsarna och vända på processen?

Enligt Maria Stegefors finns det i princip bara en väg att gå för att undvika en marsch in i gereatrikersamhället för Ölands del.

– Arbetstillfällen, det gäller att försöka göra allt för att skapa jobb.

• Vilket konkret betyder?

– Till exempel att Ölands Näringslivskontor accelererar sin verksamhet. Jobbskapande är den enda möjliga vägen att gå för att få en inflyttning till stånd.

TJÄNSTER

Maria Stegefors, som särkilt håller koll på vår del av världen, alltså Kalmar län, är givetvis väl medveten om att arbetsmarknaden inte är geografiskt begränsad till enbart de öländska kommunerna.

– Arbetspendlingen är stor och Kalmar är förstås en mycket viktig del av den öländska arbetsmarknaden.

• Men är inte Kalmar, och för den delen hela länet, Sveriges bakgård?

– Nja, det kan bli lite olika bilder av länet beroende på hur man ser på det, säger Maria Stegefors efter kort skrattparoxysm (och egentligen är det väl inget att skratta åt heller...).

– Generellt har Kalmar län en stor andel industri. Men just Kalmar kommun, vilket kanske är mest intressant för Ölands del, har satsat stort på tjänstesektorn och handel.

Och det är ju ingen hemlighet, åtminstone inte för alla oss som tagit en tur till Hansa city.

Men poängen är att Kalmar faktiskt ligger i frontlinjen när det gäller marschen in i tjänstesamhället.

– Det blir färre och färre, men mer kvalificerade jobb inom industrisektorn. Men även inom tjänstesektorn höjs utbildningskraven undan för undan.

• Det är alltså inte enbart jobb som behövs utan även kvalificerad utbildning?

– Kalmar har en högskola...ja, eller Linnéuniversitetet. Men det gäller förstås att utbildningen leder till ett jobb.

MÅNGA PENSIONSAVGÅNGAR

Vad är då kontentan av detta för Ölands del?

Tyvärr är inte bilden alltför ljus – om nu inte exempelvis Ölands Näringslivskontor skulle bidra till en fullkomlig jobbexplosion på ön.

De faktorer som är mest avgörande för framtiden är befolkningens åldersstruktur och nettoinflyttningen. Enligt Hans Tydén, sakkunnig på Arbetsförmedlingen och som just färdigställt rapporten ’Generationsväxlingen och regionernas befolkning’, riskerar regioner med hög medelålder och många pensionsavgångar ”att drabbas av stagnation och utflyttning.”

Och tyvärr – även när det gäller siffrorna för avgångar ur arbetskraften, alltså pensionsavgångar, ligger Öland i topp.

Pensionsavgångar per år fram till 2015 i procent av arbetskraften är för hela landet 2,1 procent.

Siffran för Borgholms del är 3,73 (näst högst i riket) och för Mörbylånga 3,13 (25 plats av samtliga kommuner).

– Den här rapporten och de här siffrorna är givetvis en varningssignal att ta på högsta allvar för de öländska kommunerna och näringslivskontoret, manar också Maria Stegefors.

Det är bara att hoppas att signalen går fram genom allt annat brus...