Forskare i Linnés anda besökte sin gamla skola

MÖRBYLÅNGA

Ingen lär ha missat att Carl von Linné besökte Öland. I veckan gjorde även några av hans nutida motsvarigheter detta och berättade om sin forskning för högstadieeleverna på Skansenskolan i Mörbylånga, där de själva en gång gick.

Lotta Johansson, Maria Tengö och Valdemar Hellström slutade nian för 13, 15 respektive 17 år sedan, men det var bara början på en lång väg mot kunskap. Numera arbetar de i forskningens tjänst.

– Som forskare gör man väldigt mycket roliga och spännande saker och får ägna sig åt något man verkligen brinner för, berättade Maria för eleverna.

”LITE PIRRIGT”

Trion tyckte det var roligt att få vara tillbaka i sin gamla skola. Plötsligt kändes det nästan som om de pluggade där igen, inte minst för Lotta, som tog ”grundenten” senast.

– Det kändes faktiskt lite pirrigt att gå in i lärarrummet.

Då är hon mer hemtam på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, där hon forskar i mikrobiologi, närmare bestämt om bakterier, eller mer specifikt biologisk kontroll av levande organismer för att bekämpa sjukdomar.

– Det är väldigt roligt att sitta och titta på bakterier i ett mikroskop, berättade Lotta, som gjort Sveriges första fältförsök med genetiskt modifierade mikroorganismer (vetekorn smittade med snömögelsvamp).

Hon berättade att bakterier finns överallt och i större mängd än man kan ana. Visste ni till exempel att varje människa bär omkring på två–tre kilo bakterier och att det i bara ett gram jord finns en miljard bakterier?

Maria, som är knuten till Stockholms universitet, forskar i större format. Hennes studieobjekt är hela naturområden, som Madagaskars hotade skogar, där hon tillbringat en längre tid.

– Jag vill ju bidra till att rädda världen, förklarade hon med ett leende.

Madagaskar är bara ett av många områden runt om i världen med naturvärden som är viktiga att värna om för den biologiska mångfaldens skull. Ett mer närliggande exempel är Södra Ölands världsarv, vilket Maria tycker skulle vara jättekul att jobba med.

JAGAR PENGAR

Den som sett filmen RoboCop kan få en aning om vad Valdemar sysslar med. Han bedriver nämligen forskning inom nanoteknologi och neurobiologi vid Lunds universitet.

– Enkelt uttryckt kan man säga att jag kopplar ihop hjärnan med ett datorsystem. Jag är lite av den galne vetenskapsmannen, skämtade han.

Eleverna lyssnade till synes intresserat, men hade inga frågor att komma med om det de just fått höra. Kanske gick ämnena något över huvudet på dem. Det är inte helt lätt att förklara avancerade saker på en kvart. Efter en stunds tystnad undrade dock någon hur de livnär sig som forskare. Var får ni pengar ifrån, egentligen?

Det tyckte Maria var en bra fråga och förklarade att en stor del av deras tid faktiskt går åt till att jaga statliga bidrag och pengar från stiftelser, fonder och företag.

– Det är kanske lättare inom mitt område, men man måste ha en motivation och ett syfte med det man gör, sade Valdemar.