Företagsklimatet mot botten
ÖLAND
Vad har Trosa, Laholm och Habo som Borgholm och Mörbylånga inte har?
Bra företagsklimat.
Trots stolta visioner om motsatsen fortsätter ölandskommunerna att rasa i Svenskt Näringslivs kommunrankning av företagsklimatet.
- Det är riktigt, riktigt dåligt, kommenterar Lisbeth Lennartsson, C-märkt kommunalråd i Borgholm.
Lugn. Det blir bättre, Ölands Näringslivskontor har inte hunnit bli varmt i kläderna.
Det budskapet hade såväl politiken som ledningen för nyskapelsen Ölands Näringslivskontor när Borgholm för två år sedan tokrasade i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet, från en hyfsad 128:e plats till plats 199.
Efter marginella förbättringar i rankningen för 2010 är det nu dags för nya bottennoteringar där både Mörbylånga och Borgholm tar plats i sista-divisionen.
Sämst är läget i Borgholm.
Det är riktigt, riktigt dåligt. Det finns oerhört mycket att göra, konstaterar Borgholms kommunalråd Lisbeth Lennartsson (C).
Efter mycket låga omdömen i de enkätsvar som delvis ligger till grund för rankningen hamnar Borgholm på plats 243. Vilket kan jämföras med plats 91 år 2006.
TRIST
När de lokala företagarna själva får bestämma ger de Borgholm underkänt med råge på punkter som: kommunpolitikernas attityder till företagande, tjänstemännens attityder till företagande, kommunens service till företagen och kommunens tillämpning av lagar och regler.
Detta trots att alliansstyret anser sig föra en företagarvänlig politik.
Likväl upplever företagarna att kommunens attityder till företagarna försämrats radikalt. Det är jättetrist, säger Lisbeth Lennartsson.
Salt i såret att Borgholm just är en alliansstyrd kommun?
De kommuner vi har efter oss i länet är S-styrda. Av alliansstyrda är vi sist och det känns extra bedrövligt. I visionsarbetet är målet att ha det bästa företagsklimatet i länet 2015 och då har vi en lång väg att gå. Å andra sidan, från den här positionen kan det bara bli bättre.
Dags att ta tillbaka näringslivskontoret och knyta det närmare kommunledningen?
Det är inte lösningen. Lösningen är att näringslivskontoret och politiken kommer närmare företagarna. Jag kan till exempel sakna de sockenmöten vi hade förr, svarar kommunalrådet och nämner företagslots, näringslivsråd och utbildningar för kommunala tjänstemän som insatser som kan bära frukt längre fram.
LÄTT
Hon vill samtidigt inte kritisera Ölands Näringslivskontor med anledning av företagarnas syn på företagsklimatet i kommunen.
Då gör man det lätt för sig, det företagarna pratar om är politikernas och tjänstemännens attityder och kommunens myndighetsutövning och jag kan tänka mig att frågor som Ekerum och Ötabs konkurs påverkat deras inställning.
ANALYS
Mörbylånga kommun tappar sju placeringar i rankningen och cementerar sig under 200-strecket, denna gång på plats 213.
Snart är vi väl inte med på listan, säger kommunalrådet Kent Ingvarsson (m) sarkastiskt och finner att tiden är mogen för självrannsakan och bot och bättring.
Både vi och Borgholm halkar utför hela tiden och det är en signal på att något inte är som det ska. Här är det dags att sätta sig ner i kommunalförbundet och göra en självanalys och kritiskt granska det som inte fungerar.
Näringslivskontoren i Mörbylånga och Borgholm slogs ihop sommaren 2008 för att bilda Ölands Näringslivskontor under Ölands Kommunalförbund.