Flera skolor i fara – höga kostnader för små klasser

BORGHOLM

Bredsättra skola stängs troligen till 2010, ytterligare två landsbygdsskolor i Borgholm lever under nedläggningshot efter stora tapp i elevantalet. Samtidigt rusar kostnaderna per elev räknat.– Frågan är hur länge en organisation kan vara oförändrad när den tappat 400 elever på tio år, kommenterar kommunalrådet Lisbeth Lennartsson.

Månaderna inför valet presenterade utbildningschefen Maud Wollström ett kontroversiellt förslag: Stäng mellanstadieverksamheten på Böda skola.

– Det finns en gräns där vi måste pröva den pedagogiska och sociala situationen i förhållande till värnande av småskolan och i Böda skola är den gränsen nådd nästa år, förklarade utbildningsnämndens ordförande Sven-Göthe Lidheim initialt för att sedan göra en kovändning.

BREDSÄTTRA 2010

Efter diskussion i nämnden meddelades att de få mellanstadieleverna, 12 till antalet, får gå kvar på den lilla landsbygdsskolan även läsåret 2007/2008. Men nu tar diskussionen fart på nytt. På nedläggningslistan finns skolorna i Böda, Bredsättra och Södvik.

– Det är de som diskuteras, bekräftar kommunalrådet Lisbeth Lennartsson.

Böda skola hade 54 elever så sent som läsåret 1999/2000. 2006/2007 är antalet nere i 24. Mer positiv är framtidsprognosen, får skolan vara kvar har den 35 elever 2012/2013, dock med noll (0) elever i årskurs sex. I Södvik är nedförsbacken brant och konstant, 87 elever läsåret 99/00 är i år 46 för att 12/13 vara 35. Bredsättra skola noterade 56 elever 99/00, detta läsår finns 25 elever på skolan och för 12/13 är prognosen 31. Vilket lär förbli en prognos...

– Bredsättra skola ska troligen avvecklas till 2010, den tillhör inte de skolor kommunen investerar i, berättar kommunalrådet.

HÖGA KOSTNADER

Rapport efter rapport visar att utbildningsförvaltningen i Borgholm har höga kostnader per elev i jämförelse med andra liknande kommuner. Dessutom finns frågetecken kring utbildningens kvalitet. Statistik från Skolverket konstaterar att alltför många högstadielever inte når målen. I budgetsammanhang har utbildningsnämnden tvärtom varit en vinnare, av många anses utbildningsnämnden som ekonomiskt välmående i bjärt kontrast till den ständiga strykpojken socialnämnden.

En färsk revisionsrapport från Komrev bekräftar gamla sanningar – småskolorna kostar mycket redan i dag och kommer att kosta än mer i framtiden.

– Vi bedömer att det kommer att bli kostnadskrävande för de små skolorna att garantera den kvalité som skollag och läroplan kräver. Att utrusta skolorna enligt dagens krav kommer att bli kostsamt, skriver Komrev och ser en möjlig koppling mellan icke nådda mål och brister i den tidiga utbildningen.

– Vi anser att kommunen bör analysera om detta kan vara ett resultat av att de tidiga åren i grundskolan inte haft tillräckligt utrustning eller tillgång till allsidig kompetens.

FÖR SMÅ KLASSER

Den totala kostnaden per elev har under en treårs-period, från och med 2003 till och med 2005, ökat med 21 procent, från 66 100 kronor till 84 000 kronor. Med 84 000 kronor är Borgholm högst i den ”Kommungrupp” Komrev jämför med. I två skolor har kostnaden ökat med mer än 21 procent, Böda redovisar 27 procent och tappade under samma period 12 elever och Södvik toppar med 33 procent (minus 23 elever). Endast Åkerboskolan presenterar minus på båda fronterna, minus fem procent i kostnader och minus åtta elever.

Det faktum att kostnaderna lever sitt eget liv och skenar uppåt, trots att elevantalet tagit ett helt annat vägval nedåt, har Komrev vissa funderingar kring. Som möjliga och sannolika förklaringar nämns: för små klasser, för många rektorer, tjänster görs till heltid trots att behovet är deltid, utökad administration och fler anställda i elevvårdsfunktioner.

– Vi bedömer att skillnaderna i kostnadsutveckling beror på att vissa skolor inte har kunnat anpassa personalstyrkan till elevantalet, sägs det vidare i rapporten.

– Vi bedömer att kommunen bör överväga att organisera rektorerna i ledarteam där flera enheter ingår.

DET FINNS EN GRÄNS

Rapporten är politisk känslig i en centerstyrd kommun där landsbygdsskolor av hävd värnas och aktas. Kommunalrådet Lisbeth Lennartsson flaggar dock för andra tider.

– Man måste vara realistisk och inse att det finns en gräns för hur liten en verksamhet kan vara för att den ska fungera. Landsbygdsskolorna är viktiga inflyttningsargument, samtidigt vet jag att föräldrar väljer bort de små skolorna och kör sina barn till större skolor.

Var denna gräns går diskuteras, enligt kommunalrådet, ständigt.

– Skolornas framtid är naturlig del i det årliga budgetarbetet där kommunledningen har en dialog med utbildningsnämnden. Var gränsen går ska också komma fram i dialog med föräldrarna, det är ingen idé att ta tag i frågan med våld.

MICHAEL STÅHL

Elevutveckling i Borgholms kommun

99/00

06/07

12/13

Böda

54

24

35

Södvik

87

46

35

Åkerbo låg

98

97

69

Åkerbo hög

103

112

67

Köping

232

161

127

Viktoria

313

213

197

Slottsskolan

337

307

227

Runsten

53

54

52

Rälla

102

83

54

Bredsättra

56

32

31

Gärdslösa

42

25

22