Färjestaden löser skitproblem

FÄRJESTADEN

Färjestaden är på god väg att bli mellersta Ölands skitcentrum.

Kryptiskt? Nja, det rör sig om Färjestadens reningsverk som inom en snar framtid kommer att ta hand om avlopp från inte bara Gårdby utan även valda delar av Borgholms kommun.

En av de absolut största stötestenarna nr det gäller framtida expansion på östra sidan av Mörbylånga kommun är, förutom tillgång till vatten, även avloppshanteringen.

Vattenfrågan är ett prioriterat område för kommunens tekniska avdelning. Utan att lova alltför mycket är en lösning med ledning över Alvaret nere vid Kastlösa på gång. Vattnet kommer att forsa fram via diverse pumpstationer från Tveta vattenverk.

Tveta vattenverk ligger som bekant strax ovanför Färjestaden. Och samma orts reningsverk kommer, om planerna går i lås, även att ta hand om avloppet från delar av östra sidan – närmare bestämt Gårdby med omnejd.

SNIKMODELL

I Gårdby har det i princip rått totalt byggstop just på grund av att avloppsfrågan inte har lösts. Den avloppshantering (dammar) som finns i området är klart underdimensionerad, därav byggstoppet.

Under ganska lång tid har Mörbylånga kommuns tekniska avdelning grunnat på problemet. En idé som tidigt slog rot var att gå samman med den norra ö-kommunen som har liknande problem på sin sida gränsen. Reningsverk är dyra projket och två kommuner är givetvis bättre än en när det gäller att stå för kostnaderna.

Men plötsligt har en ännu bättre ”snik-modell” dykt upp i diskussionerna.

– Färjestadens reningsverk är stort. För stort efter den genomgripande om- och tillbyggnad vi gjorde för tre år sedan, förklarar tekniske chefen Karl Gustav Johnsson.

– Så vi skissar på att lösa Gårdbys avloppsfråga med en ledning till Färjestadens reningsverk. Och Borgholm kan också få vara med på den linan.

FÖR STORT

Och det låter väl helt i sin ordning. Utbyggnaden av det planerade avloppsnätet från Gårdby och västerut till Färjestadens reningsverk beräknas för övrigt vara klart runt 2014.

Allt detta låter som en glimrande och kostnadseffektiv idé. Men en fråga i sammanhanget hänger ändå i luften – åtminstoenovanför lekmannens huvud:

Hur kan det komma sig att Färjestadens reningsverk plötsligt vuxit till modell större? Tog man i för mycket när man gjorde ombyggnaden – ett projekt som gick löst på 20 miljoner kronor?

– Nej, men vi hade då hand om Procordias (gamla Önos) industriavfall. När de lade ner stod vi med ett överdimensionerat reningsverk, säger Karl Gustav Johnsson.

– Problemet är är att reningsverket inte fungerar optimalt utan en viss belastning. Och den belastningen finns inte vintertid.

Men som sagts här ovan, nu kan Färjestadens reningsverk komma till sin fulla rätt – om man nu kan säga så om ett reningsverk.

Nu är ju inte avlopp det sexigaste kapitlet när det gäller mänsklig verksamhet, men för Gårdbys vidare expansion har avloppsplanerna ojämförlig betydelse.