EU-plånboken: en halv miljon per jobb
SMÅLAND/ÖLAND
Region Stockholm har uppfyllt sina mål med EU-projektpengar till 160 procent. Småland och Öland stampar på omkring 30 procent. Ny statistik visar att vår region har absolut sämst utveckling när det gäller att skapa nya jobb och företag med hjälp av EU:s plånbok.
Vi är nöjda med arbetet, säger Henrik Blomberg som är chef för Tillväxtverkets regionens programkontor. I Ölandsbladet den 17 decembers avslöjades att trots de 600 000 kronor som Ölandskommunerna betalar varje år för att vara med i det så kallade leaderprogrammet så har de inte fått tillbaka någonting i form av arbetstillfällen. Nu visar det sig att denna illavarslande bild gäller i stort sett hela regionen, som innefattar Småland och Gotland. Budget från den Europeiska regionala utvecklingsfonden ligger på ungefär 600 miljoner kronor, dessa pengar har hittills genererat i 1167 nya jobb. I stort sett en halv miljon per jobb alltså. Från EU då alltså, med brasklappen att EU-pengarna endast täcker 40 procent av kostnaderna i ett projekt, resterande del måste betalas av offentliga medel.
Det är ofta de medlen som ställer till det. Ibland känns det som att jaga en skatt vid regnbågens slut, säger Jörgen Samuelsson, EU-samordnare på Öland. Han förklarar att extern finansiering från EU blir ointressant och omöjligt om projektägaren inte har den egna del som krävs.
30 PROCENT AV MÅLET
Hundratals miljoner kronor från EU, liknande summor från Regionförbund, kommuner och stat och till syvende och sist skattebetalarna investeras i leader projekt där ett av målen är att skapa nya jobb. I dagsläget har vi på Öland en medfinansieringsgrad om 14 procent. Visserligen har inte alla pengar som finns till förfogande börjat användas än, men nuvarande programperioden sträcker sig från 2007 till 2013 och ungefär 30 procent av målsättning på 4 200 jobb uppnåtts än så länge. Dock tycks en hög kvot av optimism vara uppnådd.
Målet vi har är absolut rimligt. Jag tror att vi kommer att nå det. Vi ligger lite efter men det har inte gått dåligt. Vi har bra projekt på gång som kommer att generera jobb framöver, säger Henrik Blomberg.
TAR LÄNGRE TID
Blomberg menar att de dystra siffrorna beror på att det tagit längre tid att rigga projekt än i andra delar av landet samt att många samverkansparter inneburit att de faktiska resultaten dragit ut på tiden.
Nu har vi fått igång många projekt och kommer också att se resultat.
Men är det rimligt att det är så stor skillnad jämfört med andra regioner?
Jag tycker att det är svårt att jämföra regionerna. Vi sitter till exempel i en helt annan sits än till de gör i Stockholm, konstaterar Blomberg.
Regelverken kring EU-projekt innebär att stöttning från privata investerare inte kan växlas upp till EU-medel utan pengarna måste komma från offentlig sektor, därför skapas till största del väldigt små projekt i vår region, förklarar Samuelsson.
INGEN KO PÅ ISEN?
Men om nu inte målet gällande nya jobb uppnås så kanske det kvittar lika för tillväxtverket. Det framgår nämligen tydligt när man läser enskilda projektbeskrivningarna att de saknar fokus på nya arbeten. Skapas inga jobb så är det ingen ko på isen, utan förklaras med att nya jobb endast är en indikator.
Jobben är ett trubbigt sätt att mäta projektens framgång. Pengarnas mål i stort är att skapa nya strukturer och system. Lite som en stor tankemsedja som sträcker sig över hela Europa, säger Blomberg.
