Enhälligt murmotstånd i Källingmöre
Köpingsvik
Att bevara den biologiska mångfalden och skydda det öländska jordbruket. Det var vad det handlade om när Lantbrukarnas riksförbund (LRF) bjöd in representanter från olika myndigheter för att prata om Ölands stenmurar.
Det finns två olika sorters murar på Öland, säger Per Peterson vid LRF, de kulturmärkta från 1600-talet och de som ligger insprängda på åkrarna och har lagts så långt fram som på 1960-talet.
Han säger att det finns för många av den senare kategorin och att han tycker man ska flytta på kanske 10 % av dem.
FÖRSVÅRAR
Murar försvårar jordbruksarbetet för många av Ölands lantbrukare. Det krävs att man vänder med traktorn några extra gånger för att komma åt ordentligt på åkern och det kostar både tid och diesel. Ibland undviker man helt att försöka odla marken mellan stenbumlingarna. Orsaken att murarna står där de står är att de är inskrivna i biotopskyddet i miljöbalken. Enligt Roger Tiefensee (C), riksdagsledamot och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, är det som att skjuta sig själv i benet.
Om alternativet är att inte bruka har biotopskyddet blivit sin egen fiende, säger han.
I torsdags samlades representanter från riksdagen, länsstyrelsen, kommunfullmäktige och jordbruksverket hop med LRF och förstås lokala lantbrukare på gården Källingmöre i Köpingsvik för att diskutera om inte lagen kan ändras. Enhälligheten var nästan total. Och fort ska det gå.
Ni har hela natten på er att få in en motion till imorgon, sa landshövding Stefan Carlsson som var där.
BIOTOPSKYDD
Anledningen till det stora samförståndet i frågan är att biotopskyddet inte är helt självklart. Per Petersson säger att murarna i många fall inte hyser någon särskild typ av liv. Vissa är till och med helt sterila.
Många av murarna är så överrykta av sand att man bara ser toppstenen. Där kan inget leva. I dem andra lever skalbaggar som det finns gott om överallt. Tar man bort 300 meter stenmur på en åker skadar man inte den biologiska mångfalden.
Många av dem som var där säger att det finns alternativ. Att man faktiskt kan bidra till den biologiska mångfalden genom att plocka ner några av murarna.
Man kan göra kompensatoriska åtgärder. Exempelvis byta ut vissa murar mot våtmark, säger Per Petersson.
Att lantbrukarna själva och deras arbete är en del av den biologiska mångfalden är kärnan i essensen och något man vill belysa.
Varje generation bönder har skapat en miljö för den efterkommande generationen. Så har det varit i tusen år, säger Per Petersson. Vi måste kunna bana väg för nästa generation och nu när vi inte kan det känner vi oss upptryckta mot väggen.
ERIK TJUS
