Dyr nota för Runsbäck

RUNSBÄCK

Det är hög tid, tycker åtminstone somliga, för en uppgradering av Runsbäck till normal ”stadsdelsstandard” – Runsbäck ingår som en större del i Färjestaden. Notan kan dock bli dyr, 120 000 kronor per fastighet. Men Mörbylånga kommun kan ta till hårdhandskarna och tvinga in området i asfaltåldern...

En gång i tiden var Runsbäck ett idylliskt sommarstugeområde i utkanten av Färjestaden utan vare sig kommunalt vatten eller avlopp. Idag är området en centralt belägen ”stadsdel” med en förväntad population på 1 500 personer om några år. Och även om kommunen, under tryck och hot cm vite från Länsstyrelsen i Kalmar (i början på 1980-talet) har byggt ut VA-nätet så vindlar sig fortfarande gammeldags, smala grusvägar – cirka åtta kilometer – utan belysning genom området.

LÅG STANDARD

De flesta normalbegåvade inser att nära hälften av Ölands största tätort inte kan fortleva sina dagar som en egen entitet med en vägförening som huvudman. Runsbäck har också då och då under årens lopp varit uppe till behandling i den kommunala hanteringen.

Men så långt som en inkorporering av området har det aldrig gått. En orsak till det är att kommunen inte velat ta över området därför att vägstandarden är så pass låg. Helst skulle beslutsfattarna se att vägföreningen med egna medel rustade upp området till normal standard, det vill säga med asfalt och hyfsat breddade vägar, innan man planterar kommunflaggan i området.

TVÄRTYST

Vägföreningen, som tidigare gjort en halvhjärtad insats med lite fläckvis asfaltering, begärde dock förra året (för en andra gång) att kommunen skulle ta över området. I ett försök att få totalgrepp om situationen beställde kommunen därför en rapport över läget i området. En rapport som blev klar strax före årsskiftet och som Ölandsbladet strax före jul presenterade under rubriken ”50 miljoner för att uppgradera Runsbäck”.

Av rapporten framgick det bland annat att varje fastighetsägare, i värsta fall, riskerade en en kostnad på cirka 120 000 kronor (för asfaltering, vägbreddning och gatlysen) vid ett eventuellt övertagande av kommunen.

Och vad hände sedan?

Uppenbarligen måste prischocken ha fått vägföreningens styrelse att tappa koncepterna. Det blev nämligen tvärtyst från det hållet.

För någon vecka sedan sammanträffade dock styrelsen med valda delar av kommunledningen och då framgick det med all önskvärd tydlighet att prislappen var på tok för hög.

SKICKA RÄKNINGEN

– De sa nej, berättar kommunalrådet Kent Ingvarsson (M), som för övrigt själv bor i området.

Men det finns en utväg ur dödläget.

– Om kommunen bestämmer sig för att ta över. Ja, då gör vi det och skickar räkningen.

Är då risken överhängande för en så pass drastisk lösning? det vill säga att varje fastighetsägare i området plötsligt skulle få en räkning i brevlådan på 120 000 kronor?

Ett äktsvenskt svar blir: både ja och nej.

Kent Ingvarsson påpekar att området fortsätter att expandera ”och då kan vi inte ha det så här.”

Men han pekar på ett antal mildare alternativ:

– En lösning är att kommunen går in och betalar upprustningen av området och att fastighetsägarna får amortera av kostnaden på tio år eller så. En kostnad som alltså hänger ihop med fastigheten.

I slutet av juli ska konsultrapporten presenteras på Runsbäcks vägförenings årsmöte. Det kommer garanterat bli en livad tillställning.

• Men det är dags att något händer nu, eller hur?

– Ja, vi kan inte dra på det här hur länge som helst.