Annons
Nyheter

”Det är nu vi ska forma vår framtida älgstam på Öland”

Nyheter • Publicerad 18 december 2006

SÖDRA ÖLAND

Efter avslutad älgjakt på södra Öland kan det konstateras att det inte blev någon större utdelning för jägarna, trots ett fyraårigt jaktuppehåll dessförinnan. Nu skall jägarna ta hjälp av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Annons

Enligt Magnus Johansson, vice ordförande Mörbylånga älgskötselområde, beror inte det dåliga resultatet enbart på få kalvar, utan också på att man inte jagade överhuvudtaget i många områden. Jakten är dessutom svårare när man jagar efter brunsten, förklarar han.

Det totala resultatet inom skötselområdet blev en felskjuten pinntjur samt en tjurkalv.

– Vad gäller pinntjuren följde jaktlaget skötselområdets regelverk efter att de hade upptäckt sitt misstag, säger Magnus Johansson och påpekar att jaktlaget förlorade sin tilldelning i årets jakt.

Tjuren, som var en fjoling, fraktades till ett viltslakteri där den såldes. Pengarna kommer att användas till utbildning inom skötselområdet.

OBALANS MELLAN KÖNEN

De slaktvikter som finns rapporterade på Öland från hösten, visar att snittet ligger på samma nivå som på andra sidan av sundet, menar Magnus Johansson.

– De älgstammar vi har i Kalmar län i dag producerar till stor del kalvar på 50–60 kg och det krävs många års kvalitetsarbete innan vi når 80-talets höga slaktvikter.

Men att låga vikter skulle bero på svält och foderbrist är fullständigt orimligt, anser han.

– Det kan nog bara dyka upp i huvudet på någon som sitter hemma långt från ”verkligheten”.

Efter flyginventeringen 2005 vet han att könsfördelningen hos de vuxna djuren är i obalans (70 procent hondjur och 30 procent tjur). Detta bidrar till ombrunstningar som i sin tur leder till sent födda kalvar som då får låga slaktvikter.

Annons

– Låg tjurandel bidrar också till låg reproduktion, och där visar förvaltningen i Ryssby/Åby älgskötselområde vad som händer när man konsekvent arbetar för att höja tjurandelen (44 procent år 2005). Denna förvaltning har resulterat i en väldigt fin utveckling av reproduktionen.

SVA SKALL UNDERSÖKA

Med tanke på den låga reproduktionen på Öland och att man enligt den treåriga skötselplanen skall börja jaga vuxna djur 2007, har styrelsen för Mörbylånga älgskötselområde tagit kontakt med Torsten Mörner på SVA i Uppsala och lyft problematiken.

Där kommer man undersöka insamlade livmödrar och blodprov från de skjutna djuren efter nästa älgjakt. Det insamlade materialet kommer att visa om hondjuren haft kalv och om de är betäckta. Genom blodproven kommer man se om antikroppar mot ”fästingsjuka” finns hos älgstammen.

– En veckogammal älgkalv som vi skickade in för analys försommaren 2005 visade sig ha mängder med fästingar och var dessutom erlichiasmittad, berättar Magnus Johansson.

Genom undersökningen vill man skaffa kunskap om hondjurens reproduktion samt få vetskap om det finns en överdödlighet hos kalvarna under deras första levnadsveckor. Det stora intresse som SVA visat kommer att hjälpa till i ambitionen om en högre kvalitet på den öländska älgstammen.

– Kunskap i stället för ”troende och tyckande” ska prägla det fortsatta arbetet, säger Magnus Johansson.

TAR TID ATT ÅTERHÄMTA

Länsjaktvårdare Bengt Andersson har lovat att hjälpa till med utbildningen av jaktlagen när det gäller tillvaratagande av livmödrar och dylikt. Den kommer att genomföras under sommarens jaktledarträff.

Avslutningsvis konstaterar Magnus Johansson att många års urholkning av älgstammen inte kan repareras på ett fåtal år genom att endast spara djur. Det var dock nödvändigt att sluta jaga på grund av att älgstammen var på väg att utplånas. Det är först när man börjar jaga de vuxna som det finns möjlighet att skapa balans mellan könen och på så vis starta kvalitetsarbetet, anser han.

– Uthållighet måste gälla. Det är nu vi ska forma vår framtida älgstam. Vi kan redan nu konstatera vilka fantastiska älgar det blir när de bästa djuren sköter aveln i vuxen ålder.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons