De ska kartlägga rödspoven
ÖLAND
Rödspoven är allvarligt hotad, och omkring hälften av de som finns kvar finns på Öland. Nu ger staten bidrag för ett projekt där forskare ska undersöka hur många som finns kvar, och om de får några ungar.
Det går ju väldigt dåligt för dem runtom i världen, och vi har ett stort ansvar på Öland, för att en stor del av vadarfåglarna runt Östersjön finns här, säger Susanne Forslund, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen. De har nu beslutat om ett statligt bidrag på 44 800 kronor ett projekt som ska kartlägga hur många som finns på ön, hur många som lyckas häcka, och hur rödspoven har påverkats av det stora pågående vadarprojektet som går ut på att jaga rovdjuren som hotar dem. Bidraget är en del av den lokala naturvårdsatsningen LONA, som ska få kommunerna mer intresserade av naturvård.
TVÅ HELA ÅR
Projektet började i år och ska pågå under två hela säsonger, till och med 2014.
Vi fick beskedet om bidraget ganska sent så det här första året har blivit ett pilotår, säger Richard Ottvall, forskare på Lunds universitet. Han ska utbilda de medlemmer i Ölands ornitologiska förening som ska vara med och genomföra inventeringen. I dagsläget är de knappt tio, men inför nästa år hoppas de på att bli fler. I år är det redan för sent för fältarbete, då själva inventeringen görs under perioden april-juni.
På tidiga våren kommer de att gå ut för att räkna rödspovar. Efter häckningssäsongen är över kommer de sedan tillbaka för att ta reda på hur stor del av de fåglar som de skådat som har lyckats få ungar, men inte genom att räkna dem.
Det är väldigt svårt att göra, så därför får man gå på föräldrarnas beteende, säger Richard Ottvall. De rödspovar som har ungar brukar väsnas och även flyga mot människor som närmar sig för att avleda dem.
När man lär sig att tolka de där ljuden, så kan man göra bedömningen att den rödspoven har ungar, säger Richard Ottvall.
BRISTANDE KUNSKAP IDAG
Idag finns det ingen information om hur många rödspovar som lyckas med häckning, uppger Richard Ottvall. Det är en nyckelfråga för att förstå varför det ser så illa ut för fågeln.
Det är inte riktigt väl undersökt men det som ligger närmast till hands är att den inte får ut tillräckligt med ungar, säger han. Det kan bero på att det finns brist på den livsmiljö, biotop, som djuren behöver, och för att många blir tagna av äggrövar-djur.
Kläcks det inga ungar så blir det ingen rektryktering heller, och då kommer rödspoven att försvinna, säger Richard Ottvall.
TOBIAS ANDERSSON ÅKERBLOM
