Betyg – nu även på lågstadiet

ÖLAND

Årets skolstart blir något annorlunda än tidigare. Regeringen, med utbildningsminister Jan Björklund (fp) i spetsen driver på i skolfrågorna. Rektorer får möjlighet att besluta att lärarna ska sätta betygsliknande omdömen redan i lågstadiet. Och nationella prov drabbar nu även småbarnen i årskurs 3.

Skolstarten är avklarad och de allra flesta inom skolvärlden - elever, lärare och annan personal – har förhoppningsvis hittat sin plats och funnit sig till rätta. Det sistnämnda är inte minst viktigt för de allra minsta skolbarnen, alltså de på lågstadiet, som nu blir ett slags pionjärer för en nygammal ordning inom skolan. Ordet betyg är från och med nu (riksdagsbeslut i kraft från 15 juli) inte förbjudet – inte ens på lågstadiet.

Nu kommer visserligen inte lågstadieeleverna på Öland att få regelrätta betyg med MVG, VG och G, utan skriftliga omdömen.

– Och omdömena får, som det står i riksdagsbeslutet, ”vara betygsliknande”, säger Mörbylånga kommuns skolchef, Ann Willsund.

De skriftliga omdömena måste inte vara betygsliknande men de får alltså vara det.

REKTORN AVGÖR

– I beslutet står det att det är rektor som bestämmer hur det ska se ut. Här i Mörbylånga har vi kommit överens om att ha en gemensam linje.

Som innebär?

– Jag har bestämt att det ska vara skriftliga omdömen som ska visa elevens utveckling i relation till de nationella mål som finns.

Och det är alltså så nära betyg man kan komma utan att just skriva ordet betyg. I Borgholms kommun har rektor Anette Sveninge fått i uppdrag att anpassa kommunens skolor efter de nya propåerna från utbildningsminister Björklund.

– Vi har bestämt oss för att inte ge betygsliknande omdömen. Däremot kommer vi att ge elevomdömen på lågstadiet, och när det gäller åk 3 även redovisa elevens resultat i de nationella proven i svenska och matte.

Inte direkt betyg, men ändå i närheten på något sätt.

SVÅRT ATT HÖRA

Dessa ”skriftliga omdömen” ska dessutom produceras redan första terminen i årskurs 1. Med andra ord så kommer de små telningarna att bli bedömda ungefär som skolbarn från betydligt tidigare generationer. Skillnaden mot exempelvis 1970-talets elever är att man då hade en så kallad relativ betygsskala – elever bedömdes i förhållande till varandra. Nu bedöms eleverna, även småskolebarnen, efter mål som riksdag och regering beslutat.

– Och det ställer stora krav på vår organisation, våra lärare. Förut var utvecklingssamtalen bara en blick framåt. Nu ska vi även göra en tillbakablick. Hur gick det för Kalle under terminen? Nådde han målen eller inte?

Hur kommer då Kalles föräldrar att reagera? Tja, sköter han sig, så är de väl ingen fara. Men som skolchef Ann Willsund påpekar:

– Det kan tänkas att en lärare måste säga saker som kan vara smärtsamt för föräldrarna att höra.

NATIONELLA PROV

Men återigen, lågstadiebarnen får inga betyg i egentlig bemärkelse. Men det är nästan enbart en semantisk tolkningsfråga... Däremot får eleverna i årskurs 8 ”normala” betyg. Men betygssystemet kommer att förändras även i de högre årskurserna.

– Från och med 2010 ska det bli fyra steg. Hittills har vi haft fyra betygsgrader ð MVG, VG och G. Men därefter tillkommer även IG, alltså icke godkänt.

Men om vi återgår till detta läsår, så finns det fler nyheter på bedömningsområdet.

– Ja, nytt är att årskurs 3 kommer att få göra nationella prov i svenska och matte redan i år. Och i årskurs 9 kommer eleverna att få göra nationella prov i ytterligare några ämnen. Nämligen fysik, kemi och biologi.

INGA LÅNGBÄNKAR

Ann Willsund anser att ”alla vinner på en ökad tydlighet”. Någon förstelnad, neo-konservativ skolpolitik, eller förändring, där barn och ungdomar ska vägas och mätas, och en del befinnas vara för lätta, är det inte tal om.

– Nej, det rör sig inte om något steg tillbaka. Hade man uteslutit barnet som en part i utvecklingssamtalen, ja då hade det varit det. Men det har man inte.

Det har också varit tal om betyg i ordning och uppförande...

– Social utveckling i finns med som en punkt i programmet för utvecklingssamtal.

Att mycket har hänt inom skolvärlden sedan landet fick en ny regering är högst påtagligt. Partigängarna inom vänsterblocket och miljöpartiet talar också gärna lite föraktfullt om utbildningsminister Jan Björklund (fp) som ”rottingmajoren”. Ett av hans mer kända uttalanden, som också återfinns på regeringens presentation över sina ministrar lyder för övrigt: ”att ställa krav i skolan är att bry sig”. Ann Willsund tycker också att mycket har hänt på hennes område.

– Och det har gått fort. Inga långbänkar här inte.

En av det svenska konstnärskollektivets mest berömda målningar i modern tid heter ”Blir du lönsam lille vän?”, målad av Peter Tillberg 1972. Verket hänger på Moderna Muséet i Stockholm och visar en skolklass, kanske lågstadiet, som är på väg att stöpas i stela samhällsramar.

Vi anar en ökad försäljning av reproduktioner av denna klassiska ikonbild över svenskt skolsystem från tidigare decennier...