Alla hästar inte i stallet...

FÄRJESTADEN

Efter Ötab:s konkurs i oktober förra året ordnade konkursförvaltaren snabbt med en försäljning lösöre för att kapa förlustsiffrorna. Men försäljningen gick kanske lite väl hastigt. Några objekt, däribland två ”hästar”, var bara uppstallade till låns. Och nu anmäls förvaltaren till advokatsamfundet.

I Herrans år 1741 lät ingen mindre än Carl von Linné tillverka en praktisk liten möbel. Ett slags portabelt miniskrivbord med tillhörande stol eller snarare pall.

Kulturentreprenören Gunnar Grip tog fasta på Linnés skapelse och vidareutvecklade idén för att lagom till Linnéåret 2007 (200 år efter hans död) presentera skapelsen.

– Och en bra idé som vi tog fasta på var att ställa ut stolen, som vi döpt till plugghästen, på landet olika turistbyråer där man givetvis uppmärksammade Linnéåret, berättar Gunnar Grip.

Två av dessa turistbyråer där man givetvis uppmärksammade Linnéåret var Ölands Turist AB:s anläggning vid Träffpunkten i Färjestaden och den i Borgholm.

UPPSTALLADE

De båda öländska plugghästarna stod kvar på turistbyråerna över Linnéåret och fortsatte att stå där som inspiration för händiga gör-det-självare ända fram till Ötab:s konkurs i oktober 2010.

– En vänlig dam ur personalen ringde mig och sa som läget var, det vill säga att Ötab höll på att konka, och att jag nog borde hämta hem mina plugghästar.

Men Gunnar hann inte med i svängarna. Konkursförvaltaren drog snabbt igång en utförsäljning av löst och fast och i den ruljangsen försvann hästarna.

– Jag blev väldigt förvånad när jag förstod att kusarna sprungit iväg. De var ju mina hästar. Visserligen stod de uppstallade i lokalerna, men kunde knappast ingå i konkursboet.

Gunnar började göra lite efterforskningar och fick så småningom upp spåret på en av hästarna.

– Den hade inhandlats av en privatperson på norra Öland. Och han var direkt ovillig att skilja sig från ”sitt” fyndköp.

– Häst nummer två är fortfarande försvunnen.

HÄSTSTÖLD

Gunnar Grip tog självklart kontakt med konkursförvaltaren och skickade dessutom en räkning till förvaltaren för de två ”försvunna” hästarna.

– Inga jättepengar, men de var i alla fall värda 4 000 kronor styck.

– Men han, som för övrigt var väldigt svår att få tag på, bestred kravet.

• Och nu händer vad då?

– Jag har anmält honom till advokatsamfundet. Han har ju de facto varit försumlig och sålt saker som inte tillhörde konkursboet.

• Men även han kanske handlade i god tro. Han trodde förmodligen att kusarna ingick i boet.

– Det tror jag inte ett dyft på. Den dam ur personalen som jag var i kontakt med var ju helt införstådd med var kusarna egentligen hörde hemma.

– Personalen på turistbyrån bad oss ju att hämta hästarna. Vi hann bara inte med i svängarna.

• Häststöld ansågs tidigare som ett mycket allvarligt brott, men det är väl knappast dödsstraff på förseelsen idag.

– Nej, men det ska bli intressant och se vad advokatsamfundet anser...

FOTNOT:Ölandsbladet har förgäves sökt konkursförvaltaren.