Ölanda 50 år av flyghistoria
BYXELKROK
I dag, torsdag, fyller Ölanda flygplats 50 år och det ska firas. Frågan är om det blir en flygande fortsättning eller gravöl.
Det finns en stor utvecklingspotential i Ölanda flygplats säger de som vet och kan något om Ölanda och dess centrala läge mitt i en expansiv infrastruktur med centralpunkten på Ölanda flygplats och en cirkel runt Baltikum, Gotland, Göteborg, Stockholm som tänkbara flygmål. Samtliga platser ligger inom några få timmars flygresa från Ölanda.
FLYGPLATSENS HISTORIA
I en kort historik beskriver en av grundarna, Lars Björkroth, hur han med ett 4 år gammalt flygcertifikat kom till Öland 1951 och såg platsen för Ölanda flygplats. De möttes vid en rad måltider på Grankulla pensionat, Lars Björkroth, och den flygintresserade Harald Ericksson som tog kontakt med markägarna till Ölandas blivande flygplats. Avtal tecknades om arrende. Snart ordnades hjälpande händer för iordningställandet. Lars Björkroth flög själv premiärplanet den 30 augusti 1957 från Norrköping till Ölanda och tekniska tidskrifter uppmärksammade händelsen. Han har byggt en modell av detta första flygplan i skala 1:100. Det kommer att finnas med någonstans i festligheterna.
Mottagningskommittén, Harald Ericksson, jägmästare P-G Arne på Skäftekärr och postens legendariske Stig Johansson, som också skrev en artikel i Ölandsbladet fanns där. Den 13 juni 1960 skedde den första taxiflygningen från Bromma. Harald Ericksson hade inlett samarbete med Aero Nords direktör Per Holmström och flygkapten Hans Thelin och flera taxiflygningar skedde inför midsommaren 1960. Även vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, besökte Ölanda den sommaren, varför många trodde att det var då flygplatsen invigdes. Senare inbjöds dåvarande kommunalrådet Roland Larsson för en provtur och sommaren 1971 klubbades beslutet om en permanentning av flygplatsen, som då kunde inleda en radikal förbättring av landningsbanan. Året därpå blev samtliga socknar på norra Öland inkorporerade med Borgholms storkommun, då hade det troligen varit för sent för ett klubbslag.
BLEV INGEN BRA AFFÄR
Flygplatsen asfalterades och Harald Ericksson överlät arrendekontraktet till Borgholms kommun som därefter blev huvudman för Ölanda. För kommunen blev det en dålig affär, flygningarna inskränkte sig till ett fåtal och då mest för ägarna till planen. Inför hotet om nedläggning bildades en ideell förening, Ölanda Flyg- och Motorsällskap som åtog sig det tunga ansvaret att förvalta Ölanda. Trots tre årligen återkommande flygdagar och lottförsäljning med mera, lyckas man inte få något överskott i verksamheten.
År 2004 bildades en styrgrupp som har till uppgift att utveckla Ölanda. Projektet, Landa på ett framtida Ölanda! startades med representanter från Ölanda Flyg & Motorsällskap, Länsstyrelsen, Borgholms kommun, Ncc och Högskolan i Kalmar, med mottot: Landa på ett framtida Ölanda! Man lyckades få pengar till delfinansiering från Mål 2 Södra, EU, EG:s strukturfonder till en fördjupad förstudie avseende utbyggnad av Ölanda flygplats, undertecknad av ordföranden i Ölanda Flyg & Motorsällskaps ordförande Bengt Eklund och kassören Åke Silén.
I den 32 sidor tjocka förstudien till ansökan om EU-pengar, kan man läsa hur en fungerande infrastruktur ser ut, vad som krävs av kommun och länsstyrelse för att få en vinstgivande kommunikation förlagd till norra Öland. Det antyds, att politikerna är mycket positiva till den här satsningen men att tjänstemännen är av en annan åsikt. Tanken att privatpersoner skulle flyga mellan metropolerna i Sverige, Baltikum, Polen och Tyskland, är en fantastisk idé men med verklighetsförankring. Det visar sig, enligt redovisade beräkningar, att redan efter två inkomster/inflyttning som motsvarar 200 000 i skattekraft/år, skulle en utveckling av Ölanda vara ekonomiskt försvarbar.
PENDLAR MED FLYGPLAN
– En flygresa mellan Stockholm–Ölanda, tar till exempel drygt en timme, berättar Bengt Eklund, jämfört med en bussresa som tar c:a 7 timmar. Det finns redan de som pendlar mellan sitt jobb i Stockholm och Öland med eget flygplan.
Flygkapten, Hans Björe, permanent bosatt på Öland och flygplatschef vid Ölanda, tar det egna flygplanet hem från Bromma. Han har till och med fått skattemyndigheterna att bevilja reseavdrag, då han bevisat att han äger ett plan och faktiskt flyger regelbundet angiven sträcka (80 resor/år). Tidsvinsten är ju enorm. En timmes flygresa, tröttar mindre än sju-åtta timmars bilresa. Om man tänker sig att taxiflyg tar ett antal trötta bilförare regelbundet mellan hemmet på Öland till arbetsplatsen, spar det mycket tid och pengar och minskar antalet olyckor. Vägunderhållet skulle faktiskt bli billigare – en annan positiv bieffekt.
Många privatpersoner med vinterbonade hus på Öland, skulle mer än gärna vistas längre tid på Öland om de snabbt kunde flyga till sina bestämmelseorter. En flygplats med reguljärflyg, genererar många nya arbetstillfällen, det är inte svårt att inse. Service kräver personal, som kräver bostäder, som i sin tur kräver andra servicetjänster, åretruntöppna butiker, social service och skolorna på landsbygden skulle kanske få den barninjektion som efterlysts!
Hur är det då med styrelseledamöterna för Ölanda Flyg & Motorklubb, bor de här permanent? Jo, Bengt Eklund är i full färd med flytt av boende och företag från Stockholm till Byxelkrok. Flygplatschefen Hans Björe är bofast, liksom styrelseledamöterna Roger Eklöv ICA-chef, suppleanten Arne Sjögren och Kenneth Niklasson. Roger Forsberg och Göran Stensson, sekreterare, är sommargäster. Det finns fler som funderar på att flytta hit.
HAR ÖLANDA EN FRAMTID?
Har Ölanda en framtid? Kommer Ölanda att överleva sin 50-årsdag, kommer flygplatsen att bli den livlina och energigivare som Ölanda Flyg- & Motorsällskap hoppas på? De frågorna kan bara kommunpolitikerna och andra myndigheter besvara – inklusive en intresserad allmänhet.
Finns det inga unga människor som vill satsa tid och intresse på flyg som kommunikation, där det finns en mängd uppenbara vinster att göra, både ekologiska och ekonomiska, då är dagarna räknade för Ölanda, liksom för andra städers satsning på små flygplatser. Om en ung generation tar vid efter veteranerna, tillförs ny energi och Ölanda får ett långt, lyckosamt liv med luft under vingarna.
