Annons
Nyheter

Årets upplaga av Färjestadens IBK del 2.

Nyheter • Publicerad 1 oktober 2007

Simon Nilsson: Det var inte länge sedan man beskådade denna ynglings framfart i ”Däck-Roy”, Färjestadens kanske bästa klasslag genom tiderna. Då hade den mumsiga backen en mer anonym framtoning än övriga i samma lag och var inte den klart lysande stjärnan man ser idag. Simon har likt Gunte mycket attityd, vilket kan bero på att han umgås för mycket med Mackan, och en utvecklingskurva som inte vill avstanna. Är den enda i laget som kan få folk att flytta på sig när vi tränar frislagsvarianter genom att bara andas. Kan lätt bli ”Årets komet”. Björn Nilsson: Självförtroende sökes! Kusinen som efter sin skada förra säsongen inte riktigt har gått att känna igen men vändningen kom nog senast mot AIK då mitt öga lyckades fånga en löpning från herr Nilsson som bara han kan göra. Föreställ er Bengtsson sittandes i en fåtölj. Samma låga tyngdpunkt har Nilsson vilket gör honom väldigt svårstoppat när han får använda sin fart. Blir tyvärr lika nervös som en annan när skottläge uppstår.   Andreas Löttiger: Trotjänaren ” Lars, Löken, Lötte” är inte heller han helt hundra % i vändningarna ännu, men i övrigt har han verkligen imponerat trots att han sparat sin duktiga bössa ganska flitigt. En fullt frisk Lötte skulle kunna bli hur bra som helst. Plus i kanten är att han gått från att vara dövstum till att bara vara döv. Josef Nilsson: Vad ska man säga här? Hypokondri personifierad! Har haft alla mystiska sjukdomar som går att ha men det finns ingen läkare i världens som lyckats definiera vad. Fysiken för elitserien finns där men man måste kunna träna en månad i rad för att kunna ha en chans att ta en plats i laget. Hoppas brodern tar chansen nu när skadelistan i laget är som den är. Viktor Liljeroth: Egenkär och värre än Elof när man räknar mirakelsalvor för hår och hy. Utrustad med en grym fysik och snabbhet, något man kan misstro när man ser hans späda kropp. Har tyvärr samma skada som Pontus hade förra säsongen och måste bli opererad snarast för att kunna delta för fullt efter jul. En helt vanlig golfrundaGunte och Tobbe var väldigt angelägna efter gårdagens golfrunda att jag skulle skriva om den i bloggen, vilket det är med vemod jag nu ska förtälja min version av den.Jag och Beme i samma lag, träningsnarkomanerna Tobbe och Gunte i det andra. Hur svårt kan det bli? Började som vi trodde med vinst tre av de fyra första hålen. Innan dess hade vi gjort ett generalfel genom att utesluta att gå de arton hålen utan istället använda golfbilen. Detta missgynnade vårt vältränade lag. Efter de fyra första hålen trodde vi att vi var bäst i världen och började prata om att gå nästa klubbtävling tillsammans. Fel nummer två: Aldrig underskatta motståndarna! Nästa fyra hål hade vi tre parchanser men bommade vilket betydde fyra oavgjorda hål dvs. fortfarande ledning med två. Fel tre: Bemes hunger! Nionde hålet torskade vi pga. att Beme fantiserade om vad han skulle köpa i kiosken. I halvtid: Ledning med 1 hål. Resten av rundan behåller jag för mig själv men kan säga sammanfattningsvis att om det skulle bli en revanschmatch så ska vi rätta till misstagen dvs. packa stor matsäck till Beme, eventuellt beställa sjukhusdropp och gå rundan. Motståndarnas ihärdiga träning under sommaren har gett resultat för slår man sina livs slag hål efter hål blir de svåra att besegra. Alltså bör vi i alla fall gå en runda innan nästa drabbning och inte vila en månad innan match. Över och ut!

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons