Varför döpa om Blå Rör?

”Dovreviken” står det på skylten som pekar ner mot de nya fina villorna i det som förr hette Blå Rör i Borgholm. Dovreviken, låter inte det nedstämt, mörkt och pessimistiskt jämfört med det glada, positiva och öppna namnet Blå Rör, som för övrigt är urgammalt och helt öländskt.

Namnet Dovre syftar på en enstaka olycklig händelse i viken utanför: fartygets Dovres haveri i början på 1900-talet. I övrigt finns det ingenting som binder området vid ”Dovre” – Blå Rör har området däremot kallats i kanske tusen år, så motivet för att byta (risk för förväxling med bronsåldersröset) är bara ett svepskäl för kommunal klåfingrighet, nämligen att lägga sig i allt. Här har vi ett namn som anknyter till öländsk historia, så varför byta? Även Björkviken är en sådan verbal kommunal fantasikonstruktion utan anknytning bakåt. Ibland måste även denna tidning medge att Per Lublin har rätt – han ville istället döpa Björkviken till Dejans Område, Dejans Plats efter den dejerska (mjölkpiga), som bodde här och som tjänade under Borgholms Kungsgård. Dejans Plats – det låter rent dejligt, eller hur?

Blå Rör heter alltså hela området efter det mäktiga bronsåldersröse som finns här. Abraham Ahlqvist skrev år 1825: ”Jemte vägen som går från Köpings kyrka till Borgholms stad äro flera spridda bautastenar och runda kretsar. Åt sjösidan på utmarken finnes längst i norr ett stenröse som kallas Blårör; det är av stenar sammansatt... Detta stenrör är det det största jag sett på Öland...” Namnet Blå Rör är öländskt och ursprungligt; först rör för röse, som endast ölänningar säger och sedan Blå, som i Blå Jungfrun. Det är helt omöjligt att förstå varför det skulle namnändras. Går det att byta tillbaka eller förbjuder den kommunala prestigen sådan flexibilitet? Det förefaller också som om de boende i Blå Rör vill behålla det gamla namnet. Är de tillfrågade?

GÖKEN HÄR?

Under perioden 6-9 maj brukar göken komma till Öland, alltid så och varje år. Hört den än? Ring till oss och rapportera.