Vad ska Öland leva på?

Den här gången gick det snabbt att lägga ner: bara några månader hann rinna iväg mellan det att de första ryktena om en nerläggning av konservfabriken i Färjestaden började löpa fram till dess att det dystra nedläggningsbeskedet kom på torsdagen. Gurk- och rödbetsinläggningen på Öland försvinner och flyttas till Eslöv. I Färjestaden mister 30 kvalificerade yrkesarbetare året-runt-jobb och dessutom försvinner säsongsjobben för ett 60-tal.

Det tog år av rykten, förhoppningar, svikna förhoppningar och plåga innan Mejeriet i Borgholm lades ner – ett beslut som togs i Danmark.

Beslutet att lägga ner i Färjestaden togs förstås på högsta nivå, i Norge där koncernen Orkla har sitt huvudkontor.

Orkla omsätter 32 miljarder, har en vinst på 2.7 miljarder och aktien ökar stadigt, den senaste tiden med 2.50 kr och den står nu i 270 kr.

Detta visar den ”förbannelse” som vilar över Kalmar län: det finns inga lokalt ägda företag, vi är alla i händerna på krafter långt borta, anonyma makter och ansikten, ingen man känner och kan påverka. Produktionsenheter som går bra, Borgholmsmejeriet och Färjestadsfabriken, kan läggas ner fast de går med rejält vinst, men det krävs alltid mer och högre vinster och det finns inte längre någon känsla varken för lokal och regional kompetens, ej heller för människovärdet i ett ärligt arbete eller lång och trogen tjänst - och hur skulle det finnas när fabrikerna ligger så långt bort från beslutscentrum att de bara är små fluglortar på en världsomspännande koncernkarta.

Vad Mörbylånga kommun skulle ha kunnat göra som den inte har gjort är inte lätt att säga; det är väl bara att konstatera att över dessa koncernkrafter, som ekonomiskt är 30 gånger större än Mörbylånga kommun, kan en kommunstyrelse inte råda.

Det är lätt att gripas av förtvivlan och den djupaste pessimism när man ser vad som försvunnit från Kalmar län den senaste tiden; Bombardier, Rifa, Electrolux, Mejeriet, Färjestadsfabriken plus mängder av små och medelstora företag. Återstår OKG och SKB i Oskarshamn med flera tusen anställda, men teknologin där är enligt statsminister Persson ”omodern” och detta nukleära centrum kommer väl att läggas ner.

I det socialdemokratiska Sverige är det lätt att lägga ner, oerhört svårt att starta nytt, men vi skall heller inte, enligt regeringen, syssla med så enkla saker som gurkinläggning och sammansättning av kylskåp och tåg.

Vad skall vi då leva av?

Jo, vi skall handla och göra av med pengar, konsumera mera samt ägna oss åt spetskompetens (Pagrotsky).

Ölandsbronfår avgifter?

Miljöpartiet vädrar morgonluft och föreslår än mer trängselskatt i andra kommuner än Stockholm. Vänta ska ni få se, snart avgiftsbelägger s+mp+v också Ölandsbron: det lär enligt rykten föreligga skarpa planer.