Annons

Vad får en tidning publicera?

Ledare • Publicerad 3 april 2006

Expressen publicerade för några dagar sedan en bild på Hagamannen i Umeå, den man som misstänks för en serie brutala våldtäkter. Bildpubliceringen framkallade allmänt ramaskri bland pressetiker och förståsigpåare och inte minst polisen klagade över att bilden störde utredningen.

För ett par år sedan kastade sig alla över Ölandsbladet med fördömanden för att vi lät publicera ett utdrag/referat ur pastor Åke Greens homosexpredikan i Borgholm.

Annons

Detta reser den allvarliga frågan: Vad får en tidning publicera?

Sanningen är att den får publicera vad den vill utan att myndigheterna lägger hinder i vägen.

Det är detta som är den omistliga tryckfriheten. Det verkar om om denna enkla, bistra sanning är på väg att glömmas bort - en tidning ska publicera obehagligheter, den ska störa myndigheterna, ständigt.

En tidning trycker och publicerar det den anser vara värt att publicera, en tidning har en enda förpliktelse, den mot läsarna.

Mot polisen, åklagarväsendet, samhället, politiska partier, organisationer etc har en fri tidning inga förpliktelser.

Ibland gynnar det som en tidning publicerar polisens utredningsarbete, tidningen kan till och med gå polisen till handa och publicera till exempel en fantombild, som i Umefallet. Ölandsbladet hjälper ofta polisen med spaningspublicering, men i bland är vi till besvär. En tidning kan, om den så anser nödvändigt ur allmänsynpunkt, också publicera uppgifter som är direkt till skada för en utredning. Det är inget lagbrott, men om det sedan är lämpligt är en annan sak.

Det är oerhört märkligt att Mediasverige numera är så sammanstöpt i en enda form att det ingenstädes funnits ett ord till försvar för Expressens bildpublicering. Det verkar nästan som om tidningarna själva av egen kraft är på väg att avskaffa delar av tryckfrihetslagstiftningen; ett första steg mot en friare press vore avskaffandet av den byråkratiska och självcensurerande utväxten Pressens Opinionsnämnd. Om en tidning begått ett fel skall det hanteras enligt tryckfrihetsförordningen och inte korporativistiskt i en tandlös branschnämnd, som hittills aldrig gett en förtalad upprättelse.

Linné-citat:

Mitt favoritcitat är när sällskapet for från Gotland till Öland, gissningsvis efter att ha gått brandvakt i Visby hela natten i väntan på avgång:

”Kl. halv 6 om morgonen stego vi ombord, med livsfara kommo vi utur hamnen för en brännande sjö, vännerna och Visby försvunno, Karlsöarna stego fram, nordanvädret begynte pipa, vågorna blevo rasande, fartyget kastades emellan de brusande böljor, Gotland försvann, kamraterna blevo sjösjuka, tacklen begynte springa, förtvivlan intog våra hjärtan, och vi befallte vår sak i Guds händer...”

Annons

Insänt av Anders Måhlén.

Fler Linné-citat skickas till kurt.lundgren@olandsbladet.se

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons