Sundet i våra hjärtan
Har vi inte en väldig tur, alla vi som bor längs Kalmarsund, både på Ölands- och fastlandssidan. Ty finnes ett vackrare och mer levande sund? Kalmarsund är nästan som en väldig flod som ständigt förändrar sig, men så forsar det också med en fart av fyra-fem knop i djuprännan.
Eftermiddagen den 7 mars år 2006, utsikt från Lotsen i Kalmar.
Öland ligger som en hägring, vilande i ett soldallrigt lufthav. Över den gnistrande isen och långt ner i söder kan man ana Långe Jan och man ser röken från Cementa. I samma vy infångar man ett stort fartyg i blå färg, som verkar komma glidande ovanpå isen.
Solen värmer marsintensivt och på ett sjömärke sitter Kalmars enda pilgrimsfalk och låter sitt ståtliga bröst värma sig. Det är den pilgrimsfalk som håller till vid slottet men som tycks sakna maka/make. Av och till gör den blixtsnabba utfall för att markera sitt revir. Kunde vi inte samla ihop till en livspartner för falken, som Bödaborna gjorde för den ensamma tjädern...
Nere mot Grimskär leker två havsörnar tafatt med varandra i en väldig luftcirkus; två örnar med rent vårfnatt.
Men titta här, så märkligt, säger en man med en väldig kikare och låter alla oss andra titta. Bort mot Skallöarna kommer en räv lunkande på isen och samtidigt dyker det upp en havsörn, de är på väg mot samma byte, ett par döda fåglar, och så sätter de sig tillsammans, örnen och räven, och håller kalas det är matfred där ute på isen.
Nu har det stora fartyget kommit parallellt med lotsen och det bryter sig lätt genom den redan krossade isen;det klirrar och gnistrar som isen i ett jättelikt grogglas.
Skrakarna lyfter när isen börjar darra och skaka, och se där : där kommer fyra skarvar och ett par grågäss, tidiga bärare av vårens budskap.
Den som blivit trött vid denna världens ävlan och kiv och som utbränd går kan aldrig finna ett bättre botemedel än en stilla dag vid Kalmarsund.
Citat:
Ungefär 20 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige är i dag direkt beroende av bidrag för sin försörjning, antingen i form av ersättning från a-kassan eller i form av ersättning från sjukförsäkringen. Inkomster från socialförsäkringssystem har i regel en betydligt sämre utveckling än inkomster från lönearbete, inte minst på lite längre sikt.
Den som värnar den fattigaste delen av befolkningens väl och ve borde därför kämpa för att en betydande del av dessa människor går från utanförskap till arbete.
JOAKIM JOHANSSON
Filosofie doktor i nationalekonomi på DN Debatt
