Sorgsen Juholt åker på turné

Juholt-affären rullar vidare i en alltmer rasande fart. I skrivande stund (15:10, fredag) sitter S - toppen i ett ödesmöte där man ska försöka skingra, med Juholts egna ord, krutröken, och försöka komma till något slags acceptabelt avslut för det största oppositionspartiet.

Under detta skede har konspirationsteoretikerna gyllene tider. Vem tipsade om hyresfusket? Visst kom det från högerfalangen inom S-leden? Eller från någon tjänsteman på riksdagskansliet som irriterats över att Juholt, som håvar in cirka 175 000 i månaden (varav 88 000 kronor från partiet), ändå försöker få lite ”extra allt” –  dit även dubbla bilfakturor måste räknas.

Självklart har det glunkats i vissa kotterier om att Juholt-affären har fått alldeles för stora proportioner och att det som vanligt är ”medias” fel.

Det tycker inte vi. En presumtiv statsminister får helt enkelt inte vara lika slarvig som alla vi andra. Men just ordet ”slarv” har använts flitigt för att förklara Juholts agerande med hyror, resor och bilar.

Dessutom får som bekant  inte ens Caesars hustru misstänkas, vilket är problematiskt i just Juholts fall...

Juholt själv har annars visat prov på något som kan sägas påminna om en slags arrogant ”gås-mentalitet” – allt smutsvatten rinner av.

Vi noterade här ovan att Juholtaffären accelererar i en vildsint fart. Och mer fog för detta får vi när, fortfarande i skrivande stund (1525), en lätt echaufferad Mikael Damberg låter meddela att Socialdemokraternas verkställande utskott har fortsatt förtroende för Juholt – med den Brasklappen att ”situationen kan snabbt förändras om det framkommer något nytt”.

Vid den efterföljande presskonferensen påpekar parhästen Carin Jämtin att ”Juholt vill och orkar” ge sig ut i landet och tala om den situation som uppkommit.

”Vi har en lång väg tillbaka att återvinna förtroendet, men vi är beredda att gå den vägen.”

När dramats huvudrollsinnehavare skrider ut bland fotoblixtarna säger han  sig vara både ”sorgsen och ledsen” – men träda tillbaka vill han inte.

Sverige behöver socialdemokratisk politik tycker han. Och givetvis är han den ende som kan föra fram den.

Ödmjukhet är inte ett framträdande drag i den juholtska person-auran.

Vi anar att grävandet i Håkan Juholts handel och vandel inte slutar här. Tvärtom kan vi vänta oss nya ”avslöjanden” i veckorna som kommer.

Ja, nu ska han i alla fall ut i landet på någon slags mea culpa-turné. Det går säkert att fixa något bidrag för den resan också.