Socialbidragen ökar med 28 procent i Kalmar län
Din sista utpost är socialförvaltningen. Låt oss säga att försäkringskassan säger nej till att betala ut för din sjukdom som samtidigt ifrågasättes, eller att du är ung och inte har kommit in på arbetsmarknaden, eller har varit arbetslös så länge att A-kassa inte längre är ett alternativ, eller att deltidsstämplingen är ett minne blott.
Låt oss säga att lågkonjunkturen håller dig ute från arbetsmarknaden trots att du både kan och vill jobba. Så ska hyran betalas och en burk fiskbullar öppnas och avnjutas tillsammans med rivna morötter och en kastrull nykokt ris. Då kan det enda alternativet som står till buds vara ett besök hos socialförvaltningens expedition för att ansöka om hjälp.
Socialförvaltningens utbetalning av ekonomiskt bistånd ökar rejält under 2009. Bara under det senaste kvartalet, juli till september betalades det ut 2,7 miljarder i bidrag till landets samtliga kommuner. Det är en ökning med 19 procent.
I Kalmar län var motsvarande siffra närmare 50 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. Under årets första nio månader var ökningen 24 procent och totalt betalades det ut närmare 152 miljoner kronor i länet.
Socialstyrelsen har delat upp den senast redovisade statistiken i två grupper, en där biståndsmottagarna är flyktingar och i Kalmar län handlar det om 23,6 procent av totala utbetalningen av socialbidrag, nästan 36 miljoner kronor är introduktionsersättning till flyktingar eller bistånd. Biståndsmottagare som inte är flyktingar fick drygt 116 miljoner kronor under årets tre första kvartal, januari till september.
Flyktingar och invandrade är en grupp människor som diskrimineras på arbetsmarknaden. Om de får arbete ofta tvingas jobba långt under sin kompetensnivå. Vetenskapligt belagt är också att ett utländskt klingande efternamn i en jobbansökan löper mindre chans att ens bli kallad till intervju.
Ungdomar utan arbetslivserfarenhet har också svårt att komma in på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa eller människor som inte fungerar till 100 procent rent kroppsligt eller själsligt har det lika svårt.
För att minska på socialbidragen och framför allt minska det mänskliga lidandet av att gå hemma sysslolös men fylld av energi krävs en arbetsmarknadspolitik som gynnar de företag som anställer dessa grupper av människor, exempelvis genom en skatterabatt, som lägre arbetsgivaravgift.
