Samarbete, samverkan, sammanslagning?
Ett politiskt högtryck har legat över Öland och det närmaste fastlandsområdet i några dagar. Björn Sundström tidigare Ölandsbroutredare numera SKL:s kommunexpert, huvudsekreterare för utredningen om det kommunala skatteutjämningssystemet, ansvarig för ekonomi och styrning av kommunerna med mera, med mera landade i Kalmar med sin Framtidsstudie för Borgholm, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås.
Ölandsbladet kunde (ur lokalchauvinistisk vinkel) referera de intressantaste bitarna i utredningen redan i början på veckan (tisdag 30 oktober). I dagens tidning fortsätter vi rapporteringen.
I det dramaturgiska konceptet har nu begreppet kommunsammanslagning tagit huvudrollen. Detta långa och gråtrista byråkratbegrepp kan väcka våldsamma känslostormar ute i folkdjupet, men åtminstone några folkvalda i de högre hierarkierna Kent Ingvarsson (M), Markus Lund (S) och Johan Persson (S) för att nämna några vågar nu tala öppet om sådana möjligheter.
I Centerkretsar verkar dock allt tal om sammanslagning vara något som Antikrist hittat på. Förmodligen beror denna motvilja till stor del på att med rådande valvindar skulle partiet marginaliseras i en större kommun. Och är man kommunalråd i Borgholm eller Torsås kanske man vill fortsätta att vara just det
Björn Sundströms studie pekar otvetydigt på att de i studien förekommande kommunerna har mycket att vinna på ett fördjupat samarbete. I studien hävdas dock inte entydigt att den ultimata lösningen på framtida problem är olika kombinationer av sammanslagning av kommunerna. Dock, Björn Sundström pekar på att det ekonomiska utfallet i utjämningssystemet förbättras om kommunerna gick samman i en eller flera konstellationer. Något enklare uttryckt står det också att läsa: Beträffande ekonomin har större kommuner uppenbara skalfördelar.
Lycka och framgång rör sig inte enbart om pengar hävdar säkert köksbordsfilosofen, men tyvärr kretsar det mesta inom kommunal verksamhet just kring pengar, oftast brist på pengar.
Men måste man nödvändigtvis gå samman i en enda kommun för att lycka och välgång ska stå kommunen bi? Räcker det inte med samverkan eller samarbete?
Såväl samverkan, exempelvis i ett kommunalförbud, som fördjupad samverkan, har sina demokratiska nackdelar. Olika samverkansformer tenderar att bli något av en stat i staten där ansvaret för olika beslut ofta är väldigt flytande. I kommunen är det betydligt enklare att rikta sökarljuset mot rätt punkt i beslutsfattarhierarkin.
Men, men, vi har flera gånger noterat att rationalitet inte behöver vara förknippat med frågor som rör förändringar av hävdvunna gränser. Björn Sundström påpekar själv i dagens Ölandsbladet att jag mådde skitdåligt när han fick utstå spott och spe för ett förslag som gällde gränsdragningar som i det här fallet rörde en kommundelning. Politiker som offentligt vågar hävda att en sammanslagning kan vara ett förnuftigt steg att ta får nog, som det står i den heliga skrift, omgjorda sina länder och vara beredda på en hel del skitkastning
