Rätt beslut om Näringslivskontoret

Moderaterna i Borgholm tog till slut sitt förnuft till fånga och avstyrde S-förslaget om att splittra Näringslivskontoret. Det är bra.

Att man nu lyfter ärendet till Ölands Kommunalförbund är helt i sin ordning.

Ölandsbladet har ett flertal gånger framfört det självklara i fördelarna med ett gemensamt näringslivskontor för hela Öland, så vi behöver knappast dra denna katalogaria en gång till.

Att som Ilko Corkovic hävda att näringslivsfrågor enbart kan skötas av kommunalråd och kommunchef tror vi inte ett dyft på. Självklart ska, och förhoppningsvis  är, kommunledningarna engagerad i näringslivsfrågor. Men fördelarna med ett  näringslivskontor som enbart är fokuserade på näringslivsärenden och slipper att tampas med allt annat som hör till de

kommunala verksamheterna  är uppenbar.

Utformningen av det öländska näringslivskontoret behöver dock inte vara av megalomanisk byråkratkaraktär. Det räcker med en liten effektiv enhet som får klara order av beslutsfattande politiker att uppnå vissa bestämda mål.

Vi håller för övrigt helt med Eddie Forsman (M) i hans analys i dagens Ölandsbladet:

”Beställer vi dåligt får vi dåligt tillbaka…”

***

Är historierevisionism – omskrivning av historiska skeenden – ett särskilt ämne på nymoderata kurser och konferenser?

Vi börjar snart tro att det förhåller sig på det viset. Förre partisekreterare Sofia Arkelstens märkliga uttalanden om att moderaterna haft ett en ledande roll i hela den västeuropeiska utvecklingen var kanske ändå inte ett  säreget undantag.

Kaffet borde  ha satts i ett flertal vrångstrupar när man på ledarplats hos en moderat kollega på andra sidan Sundet kunde läsa följande:

”Fanerdunprojektet landade under stor uppmärksamhet och med, som det tycktes, enorma resurser att bygga upp ett handelscentrum.

Kalmar lät sig inte imponeras, samarbetade men förhöll sig på det hela taget avvaktande.”

I den reella världen, alltså inte moderaternas sci fi-betonade parallellvärld, förhöll det sig snarare så att tongivande företrädare för den politiska eliten i Kalmar, inklusive moderata sådana, i stort sett kröp på knäna för Mr Luo och hans anhang. Det var ett fjäskande utan like,  där man slog knut på sig själva och lovade bort halva Kalmars kommun till de kinesiska skurk-entreprenörerna.

När man dessutom på fullt allvar hävdade att en jumbojet i minuten skulle landa på Kalmar flygplats med shoppingvilligt affärsfolk från hela världen som skulle sammanstråla vid Kinas europeiska knutpunkt – i Kalmar, kunde inte Ölandsbladet tiga längre.

Vi påpekade med viss kraft det fullständigt orealistiska i detta luftslottsbyggande – och fick följaktligen mycket styrk för våra påpekanden om den nakne kejsaren.

”Lantisar från Öland. Ni har ingen aning om hur man gör affärer i den stora världen”, fick vi veta.

Nå, vi har i vår storsinthet förlåtit alla dessa påhopp. Men vi vill att rätt ska vara rätt, och historiska fakta ska vara historiska fakta och inte tillrättalagda fakta. Sådant går möjligen för sig i Kina, men inte här på Öland.

***

Vi nämnde Sofia Arkelsten här ovan. Senaste nytt om henne är att moderaternas riksdagsgrupp utnämnt henne till ordförande i utrikesutskottet där hon ska efterträda den nyblivna försvarsministern, Karin Enström.

Vi levde annars i den föreställningen om att svensk utrikespolitik var ett av de mer väsentliga områdena i regeringens politiska sfär. I Arkelstens utnämning kommer vi av någon outgrundlig anledning att tänka på Peters princip: ”I en hierarkisk organisation kommer varje anställd att befordras till sin inkompetensnivå.”