Otrevligt missbruk av nämnd
Att Hotell Borgholm skulle mista alkoholtillståndet efter den tragiska branden för fem år sedan var en oväntad konsekvens av domslutet, som kom för en kort tid sedan.
Detta har Ölandsbladet avslöjat i en nyhetsartikel.
Blixtsnabbt handlade socialnämnden i Borgholm, som istället för att avfärda denna möjlighet att dra in tillstånd nu skrivit till flera myndigheter och förvirrat frågat vad som skall göras.
Nämnden har i sin kompletta förvirring vänt sig till länsstyrelsen och den har skrivit till folkhälsoinstitutet.
Vanligt sunt förnuft säger väl att nämnden i Borgholm på eget ansvar och på egen hand kan fatta detta enkla beslut, nämligen att Hotell Borgholm självklart skall behålla sitt alkoholtillstånd.
Hotell Borgholm är ett av landets mest kända hotell med en lång, helt oklanderlig historia, hotellet bjuder på en av landets förnämsta gourmetrestauranger, hotellet drivs sedan lång tid tillbaka av två verkliga restaurangproffs varav kvinnan i duon, Owe Franssons maka Karin, är Sveriges mest välkända gourmetkock med massor av svenska och internationella utmärkelser.
Hur kan socialnämnden i Borgholm ens överväga att dra in alkoholtillståndet för Hotell Borgholm genom att skriva till olika myndigheter och ställa rent korkade frågor, vilket ökar den personliga belastningen för krögarparet och åstadkommer ännu mer av negativa skriverier. Kan nämnden inte tänka själv, saknar den allt förnuft, är den helt handlingsförlamad?
Detta är på gränsen till myndighetsmissbruk.
Den riktiga skandalen i hela denna affär är istället den otroliga slöhet som myndigheterna uppvisade när det tog fem år innan det kunde ske en förhandling inför domstol, vilket är både rättsosäkert och rättsvidrigt - inget vittne kan komma ihåg detaljer i ett dramatiskt brandförlopp efter fem år. Denna exempellösa tröghet i det svenska rättsväsendet borde JO utreda på eget initiativ.
Vad som hände på Hotell Borgholm för ganska exakt fem år sedan var en tragedi som krävde människoliv. Alla är djupt bedrövade över detta, men det var ändå en olycka. Kan det inte få stanna vid det och det som varit.
