Ölands-utredning, behövs det?

Det blev inga regeringspengar för att utreda frågan om en sammanslagning av Mörbylånga och Borgholm till en kommun. Men finns det egentligen så mycket att utreda? Föreligger inte risken att en allt för omfattande utredning om saken kommer att gräva ner sig i detaljer och då missa det framåtsyftande, det positiva med Öland som en enda kommun.

Båda kommunerna har erfarna politiska ledningar, män och kvinnor som varit med länge, som känner sin ö - vad behöver de veta mer, egentligen?

Det viktigaste är väl att alla är med på noterna, att de många kommunanställda känner sig delaktiga i processen, och att det förklaras att ingen skall sparkas från sitt jobb, att detta görs för framtiden och för kommande generationer.

Vad som behövs är ett principbeslut om samgående, till exempel på nyåret 2010.

Södvikupprepat

Den fruktansvärda tragedin i Norrahammar där en 8-årig pojke knivhöggs till döds av en psykiskt sjuk 27-åring är som en mardrömslik upprepning av mordet i Södvik i somras. Mannen var nyss utsläppt från psyket, han förklarades då fullständigt frisk, om han tog sin medicin, men hur skall man kunna begära att en mentalsjuk person skall medicinera efter föreskrifter på egen hand, utan läkarkontroll? Det är absurt.

Professor Sten Levander säger att han dömer ut den svenska psykvården, att den är en skandal och han gör bedömningen att minst fyra sådana här vansinnesdåd om året kommer att inträffa till följd av haveriet inom svensk mentalvård.

När skulle den omtalade psykiatrireformen komma?

Regeringen får nu släppa allt vad den har för händer och se till att vi får en mentalvård som fungerar. Det ligger fara i dröjsmål.