Ledare: Vad vore vi utan engagemang?

Ledare Artikeln publicerades

Landsbygden vore inte mycket utan det personliga engagemanget.

Den som bor utanför storstäderna vet hur mycket enskilda personer betyder. De som kan väcka liv i en ort och få saker och ting att hända. De som har förmågan att få andra med sig och få hjulen att snurra. De som inte slutar drömma utan ser till drömmarna blir verklighet också.

Många är de exempel på Öland där enskilda personer har gjort stor skillnad. Man kommer osökt att tänka på Runstensandan. Härom veckan avtackades Gun-Britt Nyborg vid Runstens intresseförenings årsmöte. Hon har varit aktiv i föreningen sedan starten 1992 och verkligen varit en av dem som bidragit till att Runsten utvecklats.

Nu ser vi samma sak i Södra Möckleby, där Eva Hansson Törngren med flera verkar komma i mål med ambitionen att skapa en ny affär.

Först kom smällen att cementproduktionen på Cementa skulle avvecklas – sen att affären på orten skulle stängas. Man kan tappa sugen för mindre – men på södra Öland kraftsamlar man istället.

Nedläggningar av affärer kan ge en tankeställare till den som hellre handlar långt hemifrån än handlar lokalt. Man kan inte ta servicen för given – man måste nyttja den också.

Man kan förstå den som vill handla i en större butik med större utbud och lägre priser. Om du till exempel jobbar i Kalmar så är det kanske smidigt att fixa inköpen där. Men den lokala handeln viktig för bygden. Vill man vara säker på att ha kvar sin affär får man också se till att handla där. Att bara stödköpa en liter mjölk då och då hjälper inte mycket i det sammanhanget.

Det är tur att det finns eldsjälar som inte låter sig nedslås av ett negativt besked. De människor som ser utvägar, som söker lösningar och som testar nya alternativ. De som brinner för sin sak – vare sig det gäller den lokala idrottsföreningen eller den lokala affärsutvecklingen.

Söker man efter synonymer till eldsjäl får man fram bland annat följande: entusiast, drivande kraft, pådrivare, idéspruta, inspiratör, primus motor, energiknippe och handlingsmänniska. Vad man än väljer att kalla dem, det är tur att de finns – inte minst för utvecklingen av landsbygden.