Det finns en enorm potential i våra öländska hamnar. Vi har exempelvis sett det i Byxelkrok, Sandvik, Borgholm och Färjestaden. Hamnutveckling har skapat förutsättningar för hela samhällen.

Efter nära nog tio års stök så gick startskottet för att iordningställa också Grönhögens hamn. Mörbylånga kommun avsatte 6,8 miljoner kronor, men hälften av pengarna kom tillbaka med EU-medel.

Myndigheterna påtalade vikten av miljöpåverkan. Det var inte lätt för Mörbylånga kommun att finna en plats i anslutning till hamnen som inte omfattades av strandskydd och/eller Natura 2000. Miljödomstolen läxade upp kommunen.

Till sist fick Mörbylånga kommun godkänt för en deponiplats, där muddermassorna skulle kunna saneras från tungmetaller och arsenik. Vi pratar om totalt 7 000 kubikmeter som grävts upp från hamnområdet.

Men efterarbetet gick långsamt, därför togs först ett mycket märkligt beslut att göra hål i dammen för att släppa ut vatten i juli. Proceduren upprepades sedan återigen i augusti. Ett möjligt misstag blev i stället två och ett tydligt tecken på att miljöarbetet medvetet satts ur spel.

Staffan Lagerström på bloggen Alvarsamt, som grävt fram skandalen, upplevs säkert som en pina för Mörbylånga kommun. Men som kommuninvånare så måste man lyfta på hatten åt hans arbete.

I veckan gick också Mörbylånga kommun ut med ett pressmeddelande som gav Lagerström rätt. Det talas om ”allvarliga föroreningar” och ett möjligt scenario där kommunen måste ”sanera marken”.

Möjligen framtvingat, men Mörbylånga kommun har nu anmält sig själva för miljöbrott.

Det hela är mycket olyckligt, obegripligt korkat faktiskt, och kommer sannolikt innebära än större kostnader för hamnprojektet. Pengar som i stället hade kunnat användas för att ytterligare utveckla hamnen och Grönhögen som ett nav på södra Öland.