”Ska vi bebygga hela Öland!?”

I veckan gick debatten het på Ölandsbladets sociala medier. Att bygga bostäder är en vattendelare.

Jag ska villigt erkänna att jag tycker det där är svårt. Få människor, tror jag, vill göra asfalt av hela Öland. Vem vill inte ha en grön ö?

Men. Bara den som är född och uppväxt på exempelvis östra Öland kan förstå värdet i tio stycken hyreslägenheter i Spjutterum.

Det är precis samma som för en nära släkting till mig som i veckan blev ensam på sin gård, när hennes man gick bort. Hon kan inte bo kvar själv på gården och hon vill inte lämna den bygd där hon är så rotad. Men kön till de få lägenheter som finns på östra Öland är flera år lång.

Med det så är jag för min del glad över de nya planerna på tio hyreslägenheter i Spjutterum. Det goda överväger det onda för min del.

SCB:s statistik visar att 4,7 procent av all mark i Mörbylånga kommun är bebyggelse och 6,9 procent i Borgholms kommun.

Resterande delen av marken i Mörbylånga kommun är jordbruksmark till 74,2 procent, skog 12,6 procent och övriga mark 8,5 procent.

För Borgholm är siffrorna 53,1 procent - jordbruk, 30,6 procent - skog och 9,4 procent - övrig mark.

Alla som tittar på siffrorna ser att var du än sätter spaden i jorden på Öland så tas jordbruksmark eller skog i anspråk. Den övriga mark som ännu inte är listad såsom samhällsnytta är liten.

Här ser jag gärna en dialog med våra skogs- och lantbrukare, där LRF är det gemensamma organet. För det handlar om en balansgång. Kan vi ta mark i anspråk för bebyggelse och vilken i så fall?

Och hur kan vi på annat sätt kompensera för bebyggelsen? Senast i veckan läste vi också i Ölandsbladet om hur våra bin börjar försvinna. Det är klart att vi måste vara observanta för det!

Men om vi som i Borgholms kommun nu fått lägenheter i Löttorp, Rälla och Spjutterum gör det också att vi får människor som bor kvar på landsbygden. Och utan befolkning på landsbygden så har vi heller inga naturvårdare. Det ska man också ha klart för sig i naturens vågskål!