unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Öland
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Ledare: ”Snälla, riv inte Långe Jan!”

Trenden att städa i vår historia tar sig allt märkligare former. Vad skulle rivandet av Långe Jan göra världen för gott 235 år efter att den tändes för första gången?
Långe Jan byggdes av ryska krigsfångar, med den nu uppflammade konjunkturen skulle fyren vara hotad. ”Men om inte Långe Jan hade stått där idag så hade inte världen haft vetskap om de vidrigheter som kriget medförde”, skriver Ölandsbladets chefredaktör Peter Boström.
Långe Jan byggdes av ryska krigsfångar, med den nu uppflammade konjunkturen skulle fyren vara hotad. ”Men om inte Långe Jan hade stått där idag så hade inte världen haft vetskap om de vidrigheter som kriget medförde”, skriver Ölandsbladets chefredaktör Peter Boström.
Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

Långe Jan byggdes av ryska krigsfångar. Jo, det som vi idag är stolta att lyfta fram som ett av det mest öländska vi har, äger en vad man skulle kunna kalla för ”tvivelaktig bakgrund”.

Den sten från medeltida ruinen av Sankt Johannes kapell som kom att lägga grunden för Sveriges högsta fyrtorn bars av fångar från Ryssland.

Med den nu uppflammade politiska konjunkturen är Långe Jan rivningshotad. Tidsandan är sådan att det som i våra dagar inte anses som korrekt ska rensas bort.

Böcker av Astrid Lindgren om Pippi Långstrumps pappa negerkungen rensas bort från bibliotekshyllorna och Sveriges Television klipper om avsnitt från Kurrekurreduttön. För att bara nämna exempel.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på olandsbladet.se, appen MinÖlandsbladet och e-tidning tis, tors, lör. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 99 kr)

Över hela världen går nu en våg. Statyer av historiska personer som i dagens ljus bedöms på ett annat sätt än på 1700- eller 1800-talet rivs ned. Det finns en logik i att massmördare försvinner från våra torg. Men Carl von Linné?

Det finns idag de som ser rasism i Blomsterkungens klassifikation. Att Carl von Linné på ett sätt är rasismens fader. Därmed bör han också bort från offentligheten, höjs röster. Med detta så försvinner snart minnesstenen i Färjestadens hamn där Carl von Linné tog sitt första steg på Öland i samband med sin Sverigeresa 1741.

Hur vore det i stället om vi kunde lära våra barn det vi vet idag? Sätta in våra historiska personer och händelser i ett sammanhang med den vetskapen vi har idag?

Dåtidens vetenskapsmän arbetade i dåtidens tidsanda, framtidens vetenskapsmän kommer att ha synpunkter på hur dagens vetenskapsmän arbetar.

En 1500-talsperson som Nils Dacke har omväxlande beskrivits som landsförrädare och frihetshjälte, beroende på vilken tidsanda som varit rådande. Låt honom vara omdiskuterad, inte utplånad.

Ingen kan idag hylla gärningen att tvinga ryska fångar att släpa sten efter sten på Ölands södra udde. Men om inte Långe Jan hade stått där idag så hade inte heller världen haft vetskap om de vidrigheter som kriget medförde, exempelvis i form av slavarbeten för tillfångatagna soldater.

På samma sätt har svenska krigsfångar byggt upp Sankt Petersburg, men inte önskar jag jämna staden med marken för det.

Det ger mig en möjlighet att prata med mina barn om viktiga värden, det där att lära av vår historia. Att riva Långe Jan hade också raserat den möjligheten.