GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ledare: ”Nej, det är sannerligen inte bara till att låna tillbaka våra skatter!”

Riksantikvarieämbetet tycks ha allvarliga bekymmer. Nej, det är sannerligen inte bara för lokala museum att ”låna tillbaka” våra öländska fornfynd.
Publicerad 29 september 2021

”Det fina med det svenska systemet är att även om staten behåller fynden så finns det alla möjligheter att som regionalt museum ute i landet låna in föremål från Statens historiska museer, också över längre tid. Det uppmuntras till och med!”, skriver Marja-Leena Pilvesmaa, avdelningschef för Kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet.

Vet avdelningschefen hur det fungerar på sitt eget statliga verk? Vet hon hur museum på Öland, och för den delen också i Kalmar, stångat sig blodiga för att få visa upp lokala arkeologifynd?

”Vi får inte ens låna ett hästben från Skedemosseutgrävningarna, som det finns 18 000 av”, beskriver Elna-Brith af Wåhlberg, som förestår Skedemosse museum.

Örjan Molander, chef för Kalmar läns museum berättar hur besviken han blev när även den senaste vikingaskatten från Skedstad hamnade i Stockholm:

”Tråkigt. Det är fantastiska fynd och vi har inte ens blivit tillfrågade om vi vill visa upp dem här. Hade vi fått frågan hade svaret varit ja”, säger Molander.

Stora och viktiga arkeologiska fynd göms inte alls undan, enligt Riksantikvarieämbetet. Ändå protokollfördes exempelvis inte fyndet av vikingaskatten i Skedstad 2010 förrän 2014 - alltså fyra år senare.

”Fynden har inte blivit kända för folk, man har inte gått ut med information om upptäckten”, säger han.

Alldeles uppenbart har vi en förtroendekris mellan statliga Riksantikvarieämbetet och de platser ut i landet där de arkeologiska fynden gjorts. Det hänvisas ofta till ”säkerheten”, som en anledning till att fynden ska placeras i Stockholm. Men det spelar ingen roll, trots att ett litet privat museum som Skedemosse lägger ut 38 000 kronor på säkerhetsmonter, så får man inte ens visa upp benrester.

Julius Winberg Sääf på Ölands Museum i Himmelsberga och Ellinor Jonsson Ölands Hembygdsförbund är både två inne på att något måste göras. Öland har fått jämförelsevis väldigt lite medel för att kunna visa upp sin kulturhistoria.

”Bygg en museala lösningar som utnyttjar 2000-talets resurser”, skriver de tillsammans.

Det är nödvändigt att vi ser över hur vi tar tillvara på vår historia. Det borde också Riksantikvarieämbetet fundera över!

Peter BoströmSkicka e-post