Ledare: ”Mitt i all dödsångest så har vi på landsbygden fått liv”

De övergivna husen har börjat fyllas av ljus igen. De där välutbildade som drog till storstaden, för det var där jobben fanns, har hittat hem igen.

Att jobba ”hemifrån” eller ”på distans”, behöver inte betyda att man sitter vid ett köksbord i lägenheten i Tensta och gör sitt arbete.

Det går faktiskt alldeles utmärkt att göra samma sak på en 140-kvadratersgård och under lunchen ta en promenad ned till havet. Livskvalitet som ändå innebär att familjen får mer pengar kvar vid månadens slut än när alla amorteringar i storstaden betalats.

Ni har sett dem på ICA. De där storstadsmänniskorna med lite modernare kläder än oss andra. ”Hemifrån-jobbet” som gick från att först bara omfatta veckosluten, till att också inkludera måndagen, för att sedan bli hela veckovistelser.

”Jo, ta mig tusan, det gick faktiskt att bo på Öland. Året runt!”

Dotterns fotbollslag fick påfyllning av spelare. Storstadsfamiljen som först bott i sommarstugan trivdes så bra att det fick bli en villa och en permanent flytt.

Kollegans kusin, som jobbar för ett multinationellt företag, kom på att han kunde göra sitt jobb på Öland och sa därför upp rummet i den europeiska storstaden för vilken han betalat 10 000 kronor i månaden.

Fiber, bra skolor, engagerat föreningsliv, social trygghet - det är förutsättningar som efterfrågas.

”Det finns alltid någonting bra i det som sker”, sjöng Björn Afzelius när hans hjärta gått i tusen bitar. Pandemin har varit ett helvete även för oss på landsbygden, men jo, faktiskt, mitt i all dödsångest så har vi på landsbygden fått liv. Plötsligt finns vi.

2020 var ett dödens år, men för Öland kan det på sikt varit ett av de viktigaste åren genom tiderna. Ett år som faktiskt skapar möjligheter för framtiden på ön och på så sätt ger liv.