Ledare: Klart vi ska ha en pandemilag – men varför dröjer den?
Danmark tar inga risker inför jul och nyår: man stänger ner delar av samhället inför julfirandet. Bland annat stänger restauranger och barer, och skolelever från årskurs fem och uppåt skickas hem för distansundervisning.
Sverige fortsätter på den inslagna vägen, med en vädjan till folks sunda förnuft och solidaritet med sina medmänniskor. Håll avstånd. Tvätta händerna. Stanna hemma när du är sjuk. Jobba hemifrån om du kan. Undvik onödiga resor. Var maximalt åtta personer vid julfirandet.
Men samtidigt föreslår regeringen nu en tillfällig pandemilag som skulle ge möjlighet att stänga exempelvis butiker, restauranger och kollektivtrafik. Lagen ska dock inte träda i kraft förrän i mars nästa år.
Socialminister Lena Hallengren konstaterar:
– Den svenska lagstiftningen är inte skriven för att begränsa covid-19.
Ordningslagen och smittskyddslagen räcker helt enkelt inte till.
Man kan ju fråga sig varför regeringen dröjt så i denna fråga. Förhoppningen hos oss alla är väl att en pandemilag aldrig ska behöva användas, men när nu det utlovas att samtliga vuxna svenska ska bli vaccinerade under första halvåret verkar det lite märkligt med en lag som ska träda i kraft i vår.
Det vore ju mer rimligt att en sådan tillfällig pandemilag skulle funnits på plats redan efter vårens första utbrott, för att kunna användas vid en eventuell andra våg kring jul och nyår. Den undantagslag som fanns då utnyttjades aldrig och förlängdes inte heller.
Det är en god tanke att låta människors egna beslut leda till rätt resultat. Att sätta tilltro till människors goda vilja är sympatiskt och tyder på ett samhällsbygge med goda relationer mellan stat och medborgare.
Men en lärdom till framtida krissituationer är att snabbt få lagar på plats som ger regeringen manöverutrymme om kraftfullare åtgärder skulle behövas.
